Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Kurs

Av Carro - 13 juni 2011 12:16

I helgen var det alltså dags för kurs i avslappning och uppmärksamhet för Åsa Jakobsson från Canis avd. Skåne. Jag har sett fram emot helgen så mycket och den motsvarade alla mina förväntningar och mer därtill!


Jag tänkte presentera några av höjdpunkterna från helgen efter inspiration från den lista vi fick i uppgift att göra som sista övning på helgen.


Gruppen

Jag är så glad över det gäng som var på kursen! Det var härliga, positiva människor som var engagerade och intresserade. Det blev många bra diskussioner där vi fick ta del av varandras erfarenheter och alla tillförde så mycket till varandras utveckling. Precis så som det är när det är som allra bäst! Hundarna bjöd på olika beteenden som krävde olika lösningar och man fick med sig så mycket av att lyssna och hänga med i arbetet med de allihop.


Fina Farina

Farina gick kursen tillsammans med Börnis (Amanda) och de gjorde ett toppenjobb tillsammans. Farina visade sig precis som hon är vilket gav mig möjlighet att få massor av tips på hur man kan jobba med en hund av hennes typ. Hon gjorde fina framsteg under helgen och var nog den hund man såg störst skillnad på mellan första och sista passet.


Första passet betedde hon sig som en femåring på ecstasy som släpps ut på ett nöjesfält och vill ta in alla intryck på en gång utan att använda några sinnen överhuvudtaget. De jobbade med att låta henne få förväntan på att nosa lugnt i marken så snart hon hoppade ur bilen, eftersom det lugnar henne. Det gjorde de genom att kasta ett gäng godbitar på marken och så snart framtassarna slog i marken peka mot godbitarna och låta henne nosa upp dem. När hon lugnat sig fick hon bjuda på kontakt, få klick och godbit och sen ett varsågod för att dampa en stund i kopplets längd innan hon fick bjuda på kontakt igen.


Hennes utdampningar blev snabbt kortare och kortare och hennes konaktbenägenheter större. De fick jobba med handtarget för att ge henne en uppgift att fokusera på och för att få henne att stanna kvar på samma planet som oss, innan hon fick ny varsågod och dampa loss för att rensa hjärnan.


De jobbade också med att shejpa upp henne på filten men Åsa trodde bur som avslappningsplats skulle passa henne bättre. I en bur får hon en tryggare plats, där man hjälper henne till lugn genom att begränsa henne åt sidorna vilket en filt inte gör på samma sätt.


Hon fick också gå ner på planen och titta på de andra hundarna, vilket hon gjorde riktigt bra. Hon konstaterade att de var där med både nosen och blicken och kunde analysera deras närvaro på ett lugnt och kontrollerat sätt vilket gjorde att hon, om man ska dra en mänslig jämförelse, kunde rycka på axlarna och gå därifrån. Andra hundar är betingat med väldigt stor upphetsning och det var härligt att se hur hon kunde bearbeta de på ett lugnt och trevligt sätt utan att hetsa upp sig. Sinnesstämningar rular!


Hennes sista pass tog hon till fler och fler hundiga beteenden som att nosa, kissa och intressera sig för dofter - något som en hög femåring inte har så mycket till övers för. Min härliga tjej!


Det var många som fastnade för Farina under helgen och som gott och väl kunde förstå att jag har gjort det. Hon är en hund som berör om man bara kommer förbi bilden av brötschäfer som hon gärna målar upp som första intryck. En helt fantastisk liten tös som jag, tyvärr, bara känner starkare och starkare för varje dag som går.


Middag med hundsnack

På lördagkvällen stannade flera av deltagarna kvar och grillade vilket var hur trevligt som helst. Hunddiskussionerna avlöste varandra och maten blev riktigt god för att vara min första gång som grillmästare.


Sid minglar

Hela lördagkvällen fick Sid springa ute på tomten medan vi grillade och han hade en riktig härlig kväll. All uppmärksamhet från massor av människor med kli på rumpan, kastade bollar och många knän att luta hakan mot. Han fick tugga märgben i kvällssolen och dampade loss med vedträn på gräsmattan. Min fina, fina hund som i sådana situationer är svår att tänka sig att han inte är en sån som överlag är trygg med människor. I situationer som i lördags kväll märker man att är han bara trygg så får han jättemycket glädje av människor och mår hur bra som helst mitt i en folksamling oavsett storlek. Det är synd att han inte oftare får chansen att vara i sådana folksamlingar, för han njuter verkligen av det.


Inspiration

I den mån jag hade sinnesnärvaro att vara med på kursen så deltog jag som observatör vilket var guld värt. Jag är full av inspiration och har fått massor av nya tankar som jag direkt vill plocka in i träningen och börja utnyttja och prova på. Min och Sids lydnadsträning har varit lite si och så hela året då motivationen har haft svårt att infinna sig med de problem vi jobbar med kring hela träningssituationen men jag känner mer och mer hur träningslusten infinner sig i takt med att jag känner hopp om att vi kommer lösa alla de knutar vi brottas med. Det är härligt!


Bad och fotografering

Åsa är mitt i arbetet med en ny bok till vilken hon vill ha sommarbilder på olika typer av hundar i bland annat olika typer av belöningssituationer. Hon, jag och Sid gick därför ner till vattnet och tog bilder på badande malinutt i kvällssolen. Sid älskade livet som fotomodell då han fick simma efter tennisboll efter tennisboll och skvätta ner både mig och Åsa på äkta bushundsmanér.


Jag kom på att jag kan lära honom att blåsa bubblor även i havsvatten och inte bara i vattenskål, vilket underbart partytrick! Försökte lite i lördagskväll och trots att godbitar var föga intressanta så fick vi nästan till det i handflatan under vatten. Med tennisboll eller stenjakt som belöning istället tror jag jag kan få en riktig bubbelhund i sommar utan att behöva dränka ner hela hemmet, det ska bli roligt att träna!


Bilderna blev helt fantastiska och ramlar in i min mailbox. En åkte direkt upp här i headern. Eftersom jag inte har någon egen kamera så blir jag lika lycklig varje gång någon tar bilder på min hund och när det är så här fina bilder blir jag helt överväldigad. Vilken fotogenisk snygging till grabb jag har och vilka duktiga fotografer till vänner jag har!


En egen kamera...?

Det kan vara på gång :-)


Semmersby

Det måste vara en av de mest fantastiska platserna på jorden. Tack, tack, tack, tack, tack för att jag har fått växa upp här och får anordna kurser här.


Vädret

Man kan inte klaga på vädret, för det går ändå inte att påverka. Det var sol och tryckande hetta hela lördagen men vi hittade skugga under fruktträden att ha teorin i och kommer alla prydas av snygga t-hirt/tunika/linneformade brännor. Vi drack massa vatten och svalkade hundarna i vattnet och hade det så bra man kan ha det i 38 graders värme. På söndagen ångrade vi nog att vi klagat på värmen, för 38 graders värme är ändå bättre än åskoväder och hällregn som om man stod under en vattenkran. Tryckande värme har dock en förmåga att följas av just åskoväder, det hör liksom ihop på nåt märkligt sätt. Åskoväder har tydligen en förmåga att efterföljas av solsken och värme igen och försvann lika snabbt som det kommit. Skönt det! Vi fick en mysig, för mig och andra åskberörda något obehaglig, stund i stallet tillsammans och sen kunde vi gå ut och fortsätta träna.


Flyt

Min uppgift under helgen var att vara värdinna och arrangör och ja, jag tycker att jag klarade mig uppgift bra. Trots hånskrattande inläggsskivor till utdragbara bord, tveksamma skrivare som undrar om jag är HELT säker på att det är SÅ många papper jag VERKLIGEN vill att den ska spotta ut, ett frysskåp som attacker den som öppnar det, mörka stugor där jag har för vana att placera mina vänner i lådor, en gal malinutt som skötte sig fint för det mesta, en envis sol som tog omvägar förbi allt som skulle kunna skapa lite skugga över bilarna och det faktum att sex trädgårddstolar inte kan bli fjorton i en handvändning så är det ingenting som inte gått att lösa på ett mer eller mindre smidigt sätt med hjälp av varandra och mammas och pappas stora utbud av resurser på gården. Tack allihop för hjälpen att göra den här helgen så bra som den blev!


Åsa kommer tillbaka!

En helg i september och en helg i oktober kommer Åsa tillbaka för att hålla kurs igen. Är du intresserad av att gå kan du anmäla ditt intresse via hemsidan.


Tack Åsa, Amanda och alla deltagare på kursen för en toppenhelg!

* · Farina · Hund · Kurs · Sid
ANNONS
Av Carro - 10 april 2011 23:02

Fia har varit på kurs. Igen får man väl lov att säga då hon varit på flera kurser med husse. Den här gången var det däremot jag som tog med mig henne på äventyr utan husse. Det har varit samling två på tränarutbildningen och efter jobbiga händelser i fredags kände jag att jag och Sid behövde en liten paus från Farina. Det passade bra att Fredrik fick bonda lite med henne på egen hand och jag tog därför med mig både Sid och Fia.


Kom under helgen på att Fia nog aldrig har tränat något annat än vardagslydnad utomhus, så när som på ett par pass utanför trappen hemma. Det har alltså varit en stor förändring för henne att vara på ny plats, med massa nya hundar och nya övningar.


Helgen har fått mig ännu mer sugen på att göra lydnadshund av det lilla fluffet och jag känner nu att jag behöver få till en plan och kanske ge mig på ett försök till strukturerad träning.


Vardagsmässigt jobbas hon med spontankontakt både på promenader och lös. Hon har inga som helst problem med att springa väldigt långt bort och hitta på egna äventyr, så spontankotakt/följsamhet är en väldigt stor del i Fias träning. Här gäller det att fånga minsta lilla tendens och få henne på rätt tanke väldigt tidigt under promenaden, för det är först då hon upprepar det. Annars kan det gå en hel promenad utan att hon bjuder upp, för hon är inte inne i tanken.


Inkallningar och passivitet/avslappning/filtlekar jobbar hon också med. Liksom självkontroll och fri/varsågod vid t.ex burdörrar, ytterdörrar, matskålen etc.


Grundfärdighetsmässigt har jag jobbat med följande:


Lekutveckling och grunder för apportering.


Hon leker helt okej. Kastar sig in i leksaker och griper om man presenterar ett dött föremål, men tillkämpar sig inte riktigt med den intensitet jag vill. Jag tror mycket har med tandlossning att göra för i helgen tror jag alla mjölktänder rök samtidigt (hon har haft dubbel uppsättning en period nu). Kamplek och fortsätta kampa trots att jag blir passiv ska vi fortsätta utveckla, liksom att komma tillbaka med leksaker och lämna i handen. Ev även släppa på signal, det beror på hur galen hon blir.


Burlekar


Började vi med ordentligt under helgen, då det enda vi gjort tidigare är att jag shejpade in henne i några burar när hon var pyttipyttis. Hon är inte riktigt så pigg på att gå in  i bur eftersom det hittills inneburit att åka bil och/eller lämnas ensam. Hon kom igång bra med att bjuda på att gå in i buren och framförallt i ett pass då hon fick gå in, fick ett klick och godbit och så direkt ut för en stunds lek innan hon fick bjuda in igen. Tror jag ska köra ett par repetitioner med båda burdörrarna öppna så hon kan springa igenom för att få till mer fart.


Hon har legat mycket i öppen bur och tittat på när de andra tränar och det har hon skött riktigt bra. Nyckeln är nog en låg belöningsfrekvens, att alltså inte belöna för att hon inte ska gå ut utan faktiskt belöna för att hon väljer att stanna i buren. Jag har haft kopplet runt foten som en livlina, som inte hjälpte ett dugg då hon fick för sig att kasta sig rakt i famnen på en rottweiler. Som tur var var rottweilern under bra kontroll av sin matte och jag fick till en snygg hockeytackling slash straffspark i fotboll slash lyra och fångade upp min valp. Att hålla sig undan från allt och alla känns som en stor utmaning vi har framför oss, tur att hon är en glad sort.


Omvänt lockande och självkontroll


Det har vi jobbat med men inte så det märks :-) Hon behöver mycket mer träning på stadga. Hon är en helt annan typ av hund än Sid på det sättet då det känns som att hon aldrig är stilla. Dessutom har hon nog en hel myrstack i all bakdelspäls.


Klossträning


Den började vi också med idag och hon kan stå med framtassarna på klossen och vänta på frisignal i den utsträckning hon överlag har stadga. Alltså not so much, men det kommer vi jobba mycket på nu. Kul att få igång lite riktade tassbeteenden på henne!


Fotgående


Belönar att sluta upp vid vänstersidan och gör mycket lekövningar där leksaken försvinner och hon får tigga igång mera lek.


Har även börjat lite med baklängesfot och det funkar riktigt bra. Det har mest blivit träning på att gå med fyra tassar i backen och hålla kontakt så det är därifrån vi får fortsätta. Jag ska vara observant på hennes position då hon har en förmåga att trycka ut rumpan åt fel håll. Se till att hon är rak i belöningssituationen och tajma belöningarna till där hon är helt rak. Hon går även en bit i från mig och det att komma ända in till kroppen är något som behövs jobbas på med henne överlag, både i vardagen och i träning (med leksaker t.ex.)


Stå


Hon har helt fantastiska attack-hoppstå men även här är det stadga som brister. Få till den, generalisera och så på med signal.


Vi har även shejpat backande (det första hon fick lära sig), handtarget, sitt, ligg, target och krafsa i marken.


Det vi ska jobba med framöver är alltså:

  • Lekutveckling
  • Apporteringsgrunder
  • Burlekar
  • Omvänt lockande/självkontroll
  • Kloss
  • Fotgående
  • Stå, sitt och ligg (rena beteenden och lägga på signal)
  • Nosduttar
  • Varsågodövningar
  • Springa rakt fram mot ingenting

Listan kommer säkert fyllas på efterhand, men det här känns nära till hands och bra. Eller vad säger ni?

ANNONS
Av Carro - 28 februari 2011 23:08

Sista passet för dagen, ett femminuterspass, fortsatte vi på krypet. Hela det passet blev filmat och jag hoppas få ut det på bloggen under dagen. Det är en del småfix att ordna med. Belöningsritualen absolut, att han ligger kvar ända tills belöningen kommer i munnen. Det är en stor fördel just i krypet (och andra liknande moment, t.ex platsliggning) för att hunden inte ska få en egen idé om att ”det där var nog en belöningssignal” och flyga upp. Jag har varit lite i valet och kvalet kring hur jag vill ha det, då jag ansett att när jag klickat är det min uppgift att kvickt servera belöningen på rätt plats och hunden får göra vad den vill. Nu när jag börjat jobba med godisskål som inte alltid är lättillgänglig måste jag tänka om lite och lära honom att i krypet leker vi leken att ligga kvar ända tills belöningen kommer i munnen, så jag kan klicka för rörelse men fortfarande belönia i position.

Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 28 februari 2011 23:07

Tredje passet för dagen tittade vi på krypet. Förra samlingen tyckte Maria att vi skulle använda oss av en skål med godbitar som jag plockar ifrån istället för att ha godbitar i händerna eller fickorna. Det för att han inte ska ha fokus på handen/fickan i krypet när jag är framför honom, eftersom det inte kan hänga med till det färdiga momentet då jag går bredvid. På den vägen är det… Vi har inte tränat kryp ett enda pass sen senaste samlingen så idag blev den första gången vi provade att använda oss av en skål.




Sid hamnade väldigt mycket i stadgetanke och var svår att få i rörelse. Jag vill annars ha att jag rör mig som en signal för att han ska påbörja krypet och att jag stannar som en signal för att han ska lägga sig helt stilla med hakan i backen. Nu fick jag flera repetitioner då han låg heeelt stilla men de allra flesta kröp han riktigt fint! Ibland hoppar han in med bakdelen när jag sträcker ut tiden men jag hade tänkt köra på den revolutionerande metoden att hålla på kriterierna och helt enkelt bryta när han gör så. Maria tyckte inte jag skulle bryta och låta honom resa sig upp utan hellre hålla honom i halsbandet och ”tvinga” honom att ligga helt stilla några sekunder innan han får en ny chans.




Vad vi behöver jobba på är start och stopp (med godisskålar runtomkring) och att ligga stilla tills belöningen kommer i munnen. Och självklart att utöka längden på sträckan som han ska krypa och min position i förhållande till honom.




Jag funderar på att fortsätta med krypet nästa pass och även få det filmat eller så ska vi jobba med fokus i utgångsställning. Frågan är om man ska välja det som är roligt eller det vi verkligen behöver träna på, gissa vilket som är vilket (och varför det är så).


Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 28 februari 2011 23:03

Andra passet är avklarat och Sid ligger och flåsar på pausstationen. Vi har tränat hopp med bollkastning och han kom igång rejält. Han gillar kastade bollar!




Vi har tränat alla delar i hopp-sittet. Uthopp med kast över huvudet och belöning framåt. Frivilliga stopp/snurrar med efterföljande sitt och belöning. Återhopp med belöning på vänstersidan för tryck in. Frivilliga hopp och hopp på signal. Vi provade även att lägga in ett kommando när Sid var på väg ut och med fokuset framåt och belönade bara han reagerade. Och redan andra den repetitionen så satte han sig, något långsamt men ändock ett sättande och långt ut från hindret. Han sökte hinder bra och jag känner mig jättenöjd.




Nu blir det inga fler belöningar för frivilliga stopp om det nu inte skulle vara så att vi får jättestora bakslag i momentet. Kriteriet för att få boll eller sittkommando (vilket såklart leder till boll i förlängningen) är att han fortsätter jobba ut med fokus framåt. Långa avstånd till hindret både i uthopp och sitt/återhopp ger dels bättre säkerhet, hoppteknik och mindre skaderisk på höga hinder och dels en marginal ifall han skulle få för sig att vända upp frivilligt när han förväntar sig belöning. Om han är van vid att springa femton-tjugo meter före kommandot/bollen kommer så är det mindre risk att han hinner vända upp frivilligt och förvänta sig sitt på tävling när han t.ex är trött eller väldigt belöningssugen efter en lång kedja.

Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 28 februari 2011 12:43

Första passet körde vi igenom lydnadsprogrammet till appellen. Första försöket blev till en inmarsch innan det kom in en springande cocker i hallen. Sid brydde sig inte ett dugg men jag vågade inte låta honom fortsätta. Först bröt jag väldigt orättvist innan jag kom mig för att faktiskt plocka upp leksaken och belöna.


Till andra försöket hade jag kunnat förbereda honom bättre för att få honom i helt rätt tanke igen. Han var nog inte helt med på vad som hänt i tidigare passet och jag tror han hade gått bättre om jag varit duktig på att belöna direkt. Fria följet var därför lite svajigt, han tappade kontakten, gled ut en bit i position och försökte sig på några framförgåenden då jag fick hjälpa honom med ett fot-kommando. Men han höll sig i arbetstanke och vi hade nog fått betyg på det i alla fall.


Läggande under gång var riktigt bra och med riktigt bra fokus i transporten. Jag förberedde honom med ett läggande vid sidan innan vi ställde upp vilket känns som att han behöver för att komma i rätt tanke. Det bantar vi bort successivt.


Inkallningen var riktigt bra, bra stadga, bra tempo och bra avslut. Något snett och segt ner i sitten men själva rörelsen in var bra och kontakten var stadig.


Apporten är jag jättenöjd med. Körde med en helt ny apportbock som var bra mycket tyngre än vad jag hade räknat med och den kom väldigt kort, kanske inte ens fem meter. Jag ville inte kasta om för det kändes för svårt i det här läget, när vi haft bekymmer med endera stadgan eller starten. Det har antingen blivit tjuvstart eller ingen start alls. Nu satt han med helt rätt attityd, lite på helspänn men ändå stadigt. Han startade snabbt och sprang fort trots det korta avståndet. Sen stod han efter ingången men han hade bra tryck in i ingången och bra fokus, så jag släppte igenom det. KOM IHÅG ATT DU GJORDE DET, Caroline Ersenius, så det inte blir en vana!


Sen kom aldrig Maria och tog apporten och jag tappade lite koncentration och kände mig lite förvirrad. Jag la ner den bakom mig och var säker på att han skulle släppa tanken på den utan vidare. Jag hade fel. Vi ställde upp för hoppet, som vi ju fick till i slutet på förra veckan och aldrig hade provat i en kedja. Han hamnade inte alls i rätt tanke så när jag sa ”hopp” så kastade han sig bakåt och tog apporten. Bushund! Jag blev nästan lite glad, för hellre det än att han bara blev passiv och inte visste vad han skulle göra.


Jag tog ifrån honom apporten och gav den till Maria och då hoppade han men sprang direkt efter hoppet till Maria. Jag slängde ur mig ett sitt och han satte sig (!) men då hade han redan sprungit runt. Nästa repetition kastade han sig också åt Marias håll men då var jag snabbare med sitten och fick honom bara lite skevt. Sen fick jag ta till ett dubbelkommando för att få honom över hindret på tillbakavägen och då var ingången jättefin. Få till en bra momentrutin, mer belöningar för att sikta framåt efter hindret (lyxproblem för springglad malinutt) och knyta ihop momentet på nytt. Det känns inte längre som ett stort problem, vilket är härligt!


Det känns som att lydnaden börjar bli mer och mer klar. Kanske att vi till och med ska försöka få till ett stå under marsch och tävla LK1, vi som inte skulle tävla lydnad! Men jag börjar bli riktigt tävlingssugen nu. En inomhustävling med få startande och en klok, mallevan domare skulle vara perfekt. Nån som har några förslag?

Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 3 februari 2011 19:41

Att blogga från mobilen gick bra första dagen men andra dagen gick det inte att klicka på länkarna på www.bloggplatsen.se, så jag kunde inte skapa ett inlägg. Andra passet filmades med min telefon, men nu går inte filmklippet att ladda upp på youtube från mobilen så jag kan inte dela det. Riktigt synd, för det var ett himla nyttigt pass.


Vi tävlingstränade fria följet med massa störning. Maria kommenderade mig och jag fokuserade på mitt eget fotarbete. Lite för mycket i bland. Samtidigt som Maria kommenderade rörde hon sig runt oss, ganska nära för det mesta. Fanny filmade och som grädden på moset gick Siv bredvid och kommenterade alla missar från både Sids och min sida. Hur mycket man än vet att man bett någon vara riktigt elak (och ärlig) så känns det att få höra direkt när man själv (eller ens hund) gör fel. Det var en riktigt nyttig övning som jag tyckte vi klarade väldigt bra.


Det som brister i fria följet är detaljer. Positionen har varit jättefin för det allra mesta och ibland har jag till och med känt när han blivit skev och kunnat bryta. Jag tror att skevheten är starkt sammankopplad med stor förväntan på heta belöningar, där jag måste hitta en väldigt fin balans för att hålla galenskapen på en lagom nivå. Fria följet är det moment där jag tycker det är svårast att hitta perfekt aktivitetsnivå.


Andra delar är höger och vänstervändningar, att han hänger med och håller kontakten genom hela vändningen gör den mycket, mycket bättre och det ska jag lägga massa träning på till nästa samling. Han ska hålla kontakten och jag ska flytta fötterna på ett bra sätt.


Nästa pass jobbade vi med framförgåendet som börjar formas till något riktigt bra. Idag hade han återigen svårt med riktningen och gled ut lite till höger, men att fortsätta variera belöningsplaceringen tror Maria kommer hjälpa massor. Att det inte är helt borta är inte konstigt med tanke på vilket stort problem det var bara en dag tidigare.


Fick tips om att variera sättet jag startar upp sträckan på för att få ännu bättre förståelse för riktningen men också ett sätt att jobba vidare med mig själv på längre avstånd. Nu har vi allra mest kört att han bjuder fram från sidan eller vänder upp precis framför men att starta från ståendes en bit framför eller starta direkt efter att ha ätit upp godbiten ska vi börja variera med. Det var svårt! Framförallt att starta ståendes framför, då hade han svårt att hitta riktningen ordentligt. Märkte att han hamnade en aning åt höger då och hittade en linje från min högeraxel istället för rakt framför mig. Dealjfreak som jag är... Men Maria ansåg att det inte var något att pilla med, då man har lite att spela på.


Förutom att variera utgångsläge så ska vi också träna mer på att hitta nya linjer för varje repetition. Dock inte till överdrift, det finns ingen anledning att lära hunden ta ologiska linjer, t.ex diagonala linjer nära varandra för att sedan lägga en rak linje mittemellan eller liknande överkurs. Däremot på olika sidor av planen och i olika riktningar (kort- och långsida).


Jag fick också tipset att kasta belöningen längre och lämpligtvis ha belöningar som rullar i väg en bit. Allra optimalast är ju kulkorven, korv och boll i ett, men i brist på kulkorv använda jag hela köttbullar. Det gav resultat direkt, då Sid fick mycket mer action och attityd i stegen och inte blev lika avvaktande och smygande. Det är ett saktagående, inte ett kryp från stående!


Vi tittade också lite på krypet, aperopå det. Maria tyckte det såg fint ut och att vi hade en bra grund. Han är lite fokuserad på mina händer vilket jag kommer ifrån med att ha godbitar i en skål som jag plockar ifrån istället för att ha i händerna eller fickan. Det ska vi testa. Ganska snabbt måste jag komma upp i stående och få det lika bra där eftersom han fått så bra flyt i kryprörelsen att han kryper in i mig när jag sitter på huk, vilket hämmar en bra rörelse. Han kryper bra även när jag står, men det är inte lika säkert. Dags för det nu.


Sista passet tittade vi på platsliggningen, detta tragglande. Har inte jobbat med det på ett tag eftersom det känts som att vi inte kommer vidare, men nu gjorde han det riktigt bra. Han kunde hålla positionen länge, låg med bra attityd (jämn andning, blev inte hetsigare ju längre han låg) och gjorde inte alltför många fel (det vill säga la huvudet mellan tassarna istället för på). Experimenterade lite med att lägga en godbit mellan tassarna för att göra det till en självkontrollövning att välja rätt beteende, det gav jättebra resultat. Hålla sig borta från belöningar är han duktig på och det är något vi har bra användning av. Vi ska jobba på med det här och lägga kommando på hakan i backen så vi kan jobba med de två beteendena som motsatsförhållanden.


Nästa samling med Maria blir redan i början på mars, vilket jag är jätteglad för! Då ska vi ha en tävlingsmässig kedja med alla moment ur appellen - framförgående att visa upp, vilket alltså innebär att vi måste börja ta tag i hopp-sitt-hopp. Jag ska även fundera kring lite fler moment som vi ska ha jobbet mer med tills dess.

Hund · Kurs · Lydnad · Sid
Av Carro - 30 januari 2011 16:31

Det har varit en riktigt jobbig vecka, veckan som varit. Det var tungt att komma tillbaka till vardagen (läs: nattjobbet) efter fyra nätter med sömn natten igenom och jag insåg att det här går inte längre. När kroppen säger stopp ska man lyssna har jag hört, så när jag jobbat fem nätter med svårt att andas, matt i hela kroppen och en huvudvärk som aldrig gav sig så fick jag inse att det här inte var någonting för mig. Jag vill alldeles för mycket för att få till ordentlig sömn på dagarna. Så nu har jag bara nio pass kvar, med blandade känslor. Jag har trivts jättebra och tyckt att det varit riktigt roligt och mysigt att köra runt i natten och förgylla folks morgnar. Har känt mig lite som en god-morgonfé. Samtidigt ska det bli skönt att få sova två nätter på rad.


Roliga saker har hänt också, det har flyttat in en liten terrorist i huset! Fredrik har saknat att ha en egen hund som är bara hans kompis och som jag inte har så mycket åsikter om. Vi bestämde oss för ett år sen att det skulle bli en finsk lapphund. I november föddes hon och nu är hon här, hans Herding Instinct's Jenkkatassu Fia, a.k.a Tok-Fia, Bus-Fia, Söt-Fia, Skrutt-Fia, Gos-Fia, Galen-Fia, Mys-Fia etc. Hon verkar vara allt Fredrik ville ha i en hund och lite av vad jag vill ha också :-) Framåt, orädd och galen men samtidigt mysig, snäll och kärvänlig. Sid och hon fann varann nästan direkt. Första kvällen stod han bara mitt på köksgolvet och följde den lilla, galna ulltussen med skeptisk blick. Första natten sov han ståendes lutad mot väggen. Och första morgonen låg de och brottades på golvet! Fia får allt hon pekar på och Sid skämmer bort henne nåt kopiöst. Har Sid ett märgben kan han morra lite halvhjärtat om hon kommer för nära, men hon springer iväg med det i munnen en halv sekund senare. Ja, hon är kaxig som få :-)


Jag och Sid har börjat på tränarutbildning för Klickerklok och gick första helgen förra helgen. Jag är jättenöjd med Sids insats under helgen och det otroligt fina fokus och arbetsmoral han hade, trots många stökiga hundar runtomkring. Tränarutbildningen väckte mycket tankar och en hel del spinoff-tankar som förtjänar ett helt eget inlägg så snart jag får mer tid framför en dator. Nu ska jag sätta mig och skriva på min läxa som vi fick och som ska vara inne under helgen. Den handlar om målsättningar, ett stort ämne som jag skulle kunna ägna mycket tid åt att formulera. Det får bli en version av årets målsättningar nu och så en reviderad version när jag har känt på den ett tag. De flesta målsättningarna vi har för året handlar om fokus, engagemang och träningsfärdigheter precis som förra året. Det har också kommit del mer specifika tävlingsträning- och helhetsträningsmål som jag hoppas ska vara en sporre att verkligen ta tag i kedjeträningen framöver. Jag hoppas jag kommer ha ork och tid att lägga ner så mycket tid på träningen som jag vill göra i år, med tanke på det stora projektet som fyller mina tankar just nu. 


Nej, lite pluggdisciplin kanske, sen ska jag äta middag som Fredrik står och lagar i detta nu, sova en stund och sen styra färden mot Örebro. I morgon och på tisdag ska vi samlas med elitsatsningen för Maria Hagström, det ska bli jätteroligt!

Hund · Kurs · Lydnad · Sid

Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se