Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Shaping

Av Carro - 16 maj 2012 12:35

Mycket har hänt sedan sist. 


Jag har slutat jobba på Sodexo där jag jobbat nästan ett år och trivts otroligt bra. Det känns konstigt och jag saknar det om jag tänker på det. Oftast har jag dock inte tid att tänka på det. Sedan i måndags jobbar jag alltså heltid med hunderiet. Just nu består det mycket i renoveringsarbete av vårt nya hundhus. I lördags satte jag upp panel och fönsterfoder, i söndags var pappa här och tillsammans med honom och Fredrik började vi gipsa innerväggarna. Jag började snickra ihop regelverk för boxar. I veckan har jag sen fortsatt gipsa och bygga boxar. Jag är inte så jättesnabb på att bygga men det är roligt och jag håller på hela dagarna så det går i en rasande takt. Målet den här veckan är att få upp allt gips, spackla och måla. Kanske lägga golv om vi är riktigt effektiva. 


Sid är halt och har varit det en dryg vecka, men han blir hela tiden bättre. Han stukade sig under en promenad och överansträngde nog den skadade tassen under resterande promenad. Han har fått gå koppelrastningar och är full av energi, men blir duktigare och duktigare på att ta det lugnt och koppla av. Jag gör allt för att han inte ska gå upp i varv mer än nödvändigt. Han har fått gå en hel del hårda spår. I helgen spårade vi fem spår och det märktes verkligen stor skillnad fram till det femte. Han blev säkrare och säkrare och mer och mer noga. Mängdträning gör verkligen susen. Det är så enkelt att hålla på med också, i fredags tog det mig en timme att spåra med alla tre hundarna på en parkering i Roslagskulla. Inte illa! 


Sid har också fått fortsätta träna platsliggning, jag tvingar oss till att verkligen göra det för åh, vad tråkigt det är. Nästan tråkigare än att gå koppelpromenader. Han har också fått börja träna vittringsapportering efter inspiration från Fanny. Träningen går ut på att markera en tandpetare med min doft på och i förlängningen markera tandpetaren med min doft bland vittringspinnar utan min doft. Vi får se hur långt vi kommer innan tassen är frisk och vi kör på med mer actionfylld träning. Starten har gått trögt då det varit riktigt svårt att få honom att markera tandpetaren. Han brukar glatt och villigt frysmarkera det mesta han får möjlighet till och har en väldigt bra frysmarkering. Jag har försökt få honom att frysmarkera små föremål förut, då jobbade jag med hårnålar som jag tänkt använda som apporter i de hårda spåren, men där gav jag upp när jag inte fick till det på en gång. 


Första passet på tandpetare fick jag inte en enda frysmarkering, dock en apportering och flera liggmarkeringar. Andra passet fick han frysa i min hand, frysa på tandpetare i min hand och så på tandpetare bredvid min hand på marken. Blev skitsvårt så fort tandpetaren hamnade på marken. Tredje passet likadant. Fjärde passet la jag min öppna hand med godbitar bredvid tandpetaren och då började det lossna. Femte passet tog jag bort handen och fick en hel del apporteringar och liggmarkeringar men några riktigt fina frys. Ändrade belöningsplaceringen från att kasta iväg godbiten åt andra hållet till att servera godbiten i hans mun medan han markerade, då började det lossna ännu lite mer. Sjätte passet blev mer och mer rätt och utan en enda apportering men med en del skräp i början (svårt att komma in i rätt tanke). Han dreglar så mycket att tandpetaren fastnar på hakan och far omkring, så vi hade svårt att få bra flyt på träningen. Idag la jag ut en matta och placerade tandpetaren på och nu gick det riktigt bra. Åttonde passet blev alla rätt och han började koppla på näsan, nionde passet likaså. Efter typ tio minuters träning börjar vi alltså äntligen komma någonvart. Det tar ett tag innan han kommer in i rätt tanke efter en paus, hur kort den pausen än varit, men sen är han igång och frysmarkerar rent och säkert. Han har nog lite för mycket energi för den här övningen och vill gärna jobba sig igenom stor del av reportoaren innan han börjar tänka... Nu klickar jag för frys och belöningsplacerar bort från mattan så jag kan flytta tandpetaren mellan repetitionerna. Näsan är på och roligt är det.


Fia har tränat en del lydnad. Vi jobbar mest med belöningsutveckling, fotgående, stadga i sitt och ligg och signalkontroll. Oj, det var visst en hel del. Hon blir trött fort och tappar lätt fokus. Idag tränade vi med syster som störning och hade som kriterie att hon bara skulle vara kvar hos mig och fortsätta bli belönad (äta godbitar eller leka vidare). Då började störningsträningen lossna och hon gjorde många, fina val. Hon är så rolig, gillar bättre att bitas i händer och armar än i leksaker och krullar ihop hela sin lilla näsa för att få bästa grepp om närmaste kroppsdel. Som tur är så är hon mjuk i munnen och allt hon kan tänkas se som belöning är välkommet. Svårbelönad, men älskar träningen!


Kaj tränar vidare på sina parallella koncept som han håller på att lära sig. Det är lek - stadga - lek med störningar i stadgan som jag nog får säga går bättre och bättre. Han tappar väldigt, väldigt lätt koncentrationen och kan få för sig att springa ett varv runt ett osynligt föremål för att sedan vara tillbaka igen. Kortare pass... Blev lite lugnad av att bli tillsagd att min frustration över hans koncentration inte är särskilt berättigad, jag kan inte räkna med den på honom på samma sätt som jag kanske kan på Sid. Han är dessutom rätt uppdragen i aktivitetsnivå sedan liten valp eftersom han är så galen och rolig att speeda med. Det är först på senare tid som han "tvingats" samla ihop sitt lilla huvud och försöka behålla en tanke. Parallellt jobbar vi med shejping av tricks, godbitsbelöningar och fokus på repetition, koncentration och "rena beteenden" (inget skall, hopp, studs, fjorton steg åt vänster etc. emellan repetitionerna). Det blir mycket bättre! 


Jag har dragit igång flera kurser. Håller en i tävlingslydnad på Dailydog i Ågesta, jag älskar att hålla tävlingslydnadskurser! I måndags började jag en inkallningskurs i Svinninge som även den kommer bli kanonrolig. 


Vill slå ett slag för kommunikation och beteende som börjar 28 maj, har du inte anmält dig än så gör det! Instruktörerna och kursupplägget är outstanding och jag kan inte nog rekommendera den. Läs mer här!! 


Nu ska jag gå igenom min mailbox vilket var alldeles för länge sen. Jag spenderar på tok för mycket tid med att skruva på huset! Sen ska jag ut och fortsätta skruva och ikväll blir det kurs i hundmöten med Åsa och Modde. Världens mest intressanta kurstema!

Fia · Hund · hundID · Kaj · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid · Vardag
ANNONS
Av Carro - 27 april 2012 16:48

Det gick ju inte att vara inomhus i det här underbara vädret! Har precis kommit in efter att pojkarna fick ett par timmars lydnadspill ute på altanen. Grannens barnbarn är här och åker fyrhjuling runt, runt, runt på deras tomt och skrattar tills de kiknar - perfekt störning! 


Kaj

Fick träna apporteringsgrunder. Det är inte mitt favoritmoment och jag väntar gärna in i det sista med att börja. Sid var nästan ett och ett halvt år när jag tog tag i det på riktigt. Jag och Kaj var ganska duktiga. Vi fokuserade på avlämningar i handen. Jag började med att klicka för några tryck i handen, sen la jag ner ett hudben som han fick gripa. När han lyfte hudbenet klickade jag och höll fram handen för tryck och belöning. Kaj ville gärna gena i kedjan när benet hamnade en bit bort, men så länge det låg i vår direkta närhet var han klockren. Han är så grymt söt när han springer bort till "apporten" med sin skuttiga springstil. Jag ska börja kika lite på gripanden och utgångar snart och försöka behålla charmen i utgången. Gjorde några repetitioner med en boll också, men det blir genast mycket svårare med självkontrollen. Det slår liksom över så fort han får en boll i munnen och han får världens dampryck och bara studsar på stället. Får träna gripa-vända separat med boll, ännu mer. 


Han fick träna på lek - bjuda på ligga stilla - lek. Direkt när leksaken försvann skällde han, i de flesta repetitioner, men blev snabbare och snabbare på att lägga sig. Han fixar ännu inte någon mängd av sekunder, men sakta men säkert går det framåt. Att träna stadga tycker jag är det allra svåraste med liten puff-hund, jag måste verkligen kämpa för att förutse när han är på väg att röra sig. Sid är mycket mer förutsägbar med sina långa ben och korta päls. Och Faxe ska vi inte prata om. Mycket nyttig övning för liten puff-hund dock, att växla mellan galskap och att vara helt stilla behöver han mycket, mycket träning på. Han är så rolig att leka igång och toka loss ihop med, att man lätt bara fortsätter. 


Han fick ett par snurr-pass också efter en veckas uppehåll. Och åh, vad det lossnade! Jag började förra veckan med att shejpa sätta nosen på höften i liggande och stående förra gången och tänkte att jag skulle gå därifrån till att snurra runt. Men vi kom liksom inte vidare. Byte av strategi till en fast nostarget. Han ska snurra till höger så jag satte targeten först vid högra höften, sen vid vänstra höften och sen strax utanför huvudet på vänster sida. So far so good, så tog vi en paus. Idag kunde jag sätta targeten bakom ryggen efter bara ett par repetitioner, då påbörjade han snurren utan targeten och så satte jag fram targeten som en bekräftelse när han snurrat halva varvet. Efter ytterligare ett par repetitioner tog jag bort targeten helt. I like it! Nöjd med min egen planläggning och bra, strukturerad träning. 


Sid

Fick också trycka näsan i handen med en leksak i munnen ett par gånger. Han blir så låg i kroppen när han får en leksak. Får han en boll vill han gärna sätta tassarna på bollen och balansera omkring, får han en kampleksak vill han gärna lägga den mellan framtassarna, lägga leksaken långt bak i munnen och gnaga. Mitt mål är att få honom att tänk mer uppåt och bjuda in till ny lek när han får en grej i munnen. Det gör han när jag är engagerad och inne i leken tillsammans med honom, men blir jag mer passiv så leker han själv. Visserligen helt okej om man tänker i belöningssyfte, men inte alltid så effektivt när man vill ha snabba repetitioner. 


Han fick träna på stå på bakbenen och framförallt stadga i stå på bakbenen. Det verkar jobbigt för honom och han provar gärna att bara studsa eller göra hoppstå. Men det går framåt! 


Sen jobbade vi på att skilja på ställande och läggande under gång-rutinerna. Efter första passet, när jag kände att nä, det här blir inte bättre, så började jag jobba in en ny rutin inför ställande under gång. Tidigare har jag lagt en hand på pannan på honom, först precis före själva ställandet och så gradvis längre ifrån ställandet. Jag har tänkt det som en ren signal, på samma sätt som en rutin kan vara att berätta för hunden "nu är det stå". Jag tycker dock att rutiner blir bäst om de har någon anknytning till någon del av själva momentet för att det blir en naturlig koppling däremellan. Därför valde jag att trycka honom med handflatan på bröstkorgen innan jag gav kommandot. Att trycka på bröstkorgen är något jag gjort mycket i stadgeträningen i just stå, framförallt i fjärrdirigeringsträningen. Det konceptet köpte han snabbt och vi körde ett par pass med att jobba in den nya rutinen. Den är väl långt ifrån injobbad men jag körde ett pass till med varierade ställanden och lägganden med rutin före och han gjorde rätt varje gång! 


Avslutningsvis fick han träna platsliggning och var helt klockren. Han hade en galet hög aktivitetsnivå när jag tänkte fånga några frivilliga hakan-i-backen framför först men jag tog in honom vid sidan och valde att göra det under kommando istället. En helt annan hund! Han gick direkt in i ett lugn, låg helt stilla på en gång och med en fast blick på mig. Klassisk betingning FTW! Att se den responsen gjorde det nästan roligt att träna platsliggning, till och med. 


Nu är pojkarna ganska möra i huvudet och jag ska tvinga mig själv att sitta lite framför datorn innan Fredrik kommer hem. Att ge sig ut i skogen och köra ett uppletande är dock väldigt lockande...

Hund · Kaj · Lydnad · Shaping · Sid
ANNONS
Av Carro - 15 april 2012 21:17

Jag har legat sjuk i snart en vecka och hundarna är trötta på mig. Igår orkade jag mig på att träna ett par trickspass var med de vilket jag är väldigt glad över att jag gjorde. Alla hundarna var superduktiga och glada över att få göra någonting roligt. Resultaten lät inte vänta på sig.


Fia lärde sig snurra, EN repetition med en nostarget och sen gick det inte att få stopp på henne. Jag har aldrig varit med om liknande. Sen har jag tränat ett par pass till och låtit henne bjuda på upp till tre snurrar före belöning. Jag använder inte någon direkt nostarget, utan tog ett skohorn och satte mot höften för att få igång ett intresse för den riktningen och klickade innan hon överhuvudtaget var framme vid targeten. Sen kunde jag som sagt ta bort den direkt. Så jäkla gullig är hon när hon snurrar omkring. 



Kaj fick lära sig stå på bakbenen. Med Fia och Sid uteslöt jag lekpauser för att jag var lat dessa pass men med Kaj är det en helt medveten strategi just nu. Hans träning kan man säga ligger på två fronter just nu. Den ena är full fart, lek och galskap och att därifrån växla till korta koncentrationsstunder (till exempel vi leker ihop, jag snor åt mig leksaken och han får bjuda på stå/sitt/ligg helt stilla under varierande tidsintervall innan leken kommer tillbaka). Den andra är koncentrationskrävande övningar, shejping, med bara stora, hårda godbitar som belöning så han kommer ner i varv och måste tugga ordentligt mellan repetitionerna. Båda typerna av övningar syftar till att lära honom hantera frustration och få en bra känsla i träningen, då jag upplever att han börjar bli för het (skällig, byter beteende, störningskänslig, träningen går inte framåt). Har tänkt jobba mycket med just stadga i stå, sitt och ligg å ena sidan och shejping av tricks å andra sidan ett tag framöver. Och fotgåenden på promenaderna. Det känns precis som det han behöver just nu. 


Kaj imponerade på mig i tricksträningen igår. Filmen tror jag är hans fjärde pass med just stå på bakbenen och jag jobbar med att flytta min belöningshand mellan varje repetition.



Sid fick träna ligga på rygg och han fick nästan dubbelt så många pass som de andra, helt enkelt för att jag inte kommer vidare. Han lägger sig med främre delen av ryggen på rygg, men bakdelen får jag max en eller två repetitioner att han börjar väga över på rygg. Jag tänkte att det kanske var obekvämt att ha ryggraden mot golvet, han är ju ganska tanig, men det blir ingen förändring i vare sig soffan, en hundbädd eller på en filt, snarare så att det blir bättre på golvet. Ska låta det vila ett par dagar nu och se om det faller på plats. Funderar på om det finns några bra förkunskaper jag kan jobba med tills vidare. 


Veckan har annars varit lugn, eftersom jag varit sjuk. Lina och hennes familj kom och hälsade på från Kiruna och sov här en natt på sin turné genom Sverige. Det går inte att beskriva hur underbart det var att få träffa Lina igen. Hon har varit och hämtat en nykläckt liten vorstehvalp som jag blev gudmor till, då jag helt plötsligt började kalla honom för Lucifer eftersom det kändes som att han hette så. Nu heter han så, lilla Lucifer. Det passar honom så bra och han kommer bli en helt underbar hund i Linas händer. 


Bror med familj var här på middag i fredags och ritade upp vårt nya kök. Det blev hur fint som helst och jag kan knappt bärga mig tills det går från datorprogram till att börja formas fram i vårt hus. 


I helgen har Fredrik med vänner byggt en grund till nya hundhuset som vi hämtar nästa vecka. Det ska bli starten för vårt mobila hunddagis som vi ska köra tills vi får tillträde till lokalerna i Arninge. Där ska vi även ha hundpensionat och kurslokal på hemmaplan. 


Det har visst inte varit en allt för lugn vecka ändå, vilket kanske är anledningen till att jag inte är frisk än. Nu börjar jag känna mig lite piggare i alla fall och hoppas kunna jobba som vanligt igen nästa vecka. Det hoppas hundarna också!

Fia · Film · Hund · Kaj · Shaping · Sid
Av Carro - 6 mars 2012 18:21

Det är mycket plattformsträning just nu. Nästa vecka håller jag en föreläsning i ämnet på ForshagaAkademin och i mitten på april en heldag för DailyDog. Plattformsträning är så jäkla roligt, tycker både jag och hundarna. 


Sid håller på att lära sig ytterligare några grundfärdigheter som jag hoppas ska vara någorlunda uppvisningsbara nästa vecka. Bland annat att ställa sig bakom mig, en färdighet jag tänkt använda till hundmötesträningen. Idag körde vi första två passen och har redan börjat lägga på signal, det går så grymt snabbt att lära in positioner med hjälp av plattformen! Förkunskaper + bra belöningar + välplanerad träning = success. Känner mig väldigt nöjd! 


Klurar vidare på ett bruksframåtsändande med utgångspunkt i plattformsträning som jag tror kan bli riktigt bra. Har ännu inte satt igång med träningen men kommer nog inte kunna hålla mig länge till. Ska bli spännande att se om det slutar så bra som jag föreställer mig.

Av Carro - 9 oktober 2011 11:32

Vi började dagen med mera tävlingsträning. Jag valde att göra en kedja med inmarsch, ett långt fritt följ och en utmarsch. Tanken med det långa fria följet var främst att jobba med min egen uthållighet och koncentration. Jag lyckades sådär. Jag ville att helhetsintrycket skulle vara bättre, att jag skulle gå in och se självsäker ut och inte som om jag höll på att kräkas. Fokusbristerna berodde främst på att jag har svårt att hålla ihop mig själv och min egen koncentration när jag får en väldigt lång uppgift men även på att jag hade lite för mycket fokus på allt som hände ute i periferin.

Vi gjorde en kedja till på eftermiddagen då jag valde fler moment och således gav mig flera korta uppgifter istället för en lång som på förmiddagen. Vi körde inmarsch, avslutningen på framförgåendet, läggande under gång, inkallning, apportering och hopp. Alltså appellklass minus linförighet. Jag är jättenöjd med den kedjan och jag tycker mina rutiner och förberedelser mellan momenten fungerar riktigt bra. Avslutningen på framförgåendet var riktigt fint förutom att han flyttade ett par tassar efter att jag ställt upp honom och riktningen blev skev därav. Måste träna mer stadga medan jag går bakom och även överträna att den riktningen jag visar är den som gäller. Får jobba in en ordentlig rutin som sitter säkert. Hittills har jag tänkt att jag ska lära in ett kommando för att låsa blicken framåt och låta honom göra det i rätt riktning när vi ställt upp för momentet. Problemet med det kommer om han låser på fel riktning, till exempel för att han hittar något att haka upp sig på i miljön. Det kommer kräva massor av överträning och frågan är hur mycket man vill lägga ner på ett koeff 2-moment i de lägsta klasserna. Kanske ska prova någon springa mot leksak-variant, får fundera på det.

I övrigt kändes den kedjan mycket bra. Rutinen inför läggandet funkade klockrent, han har aldrig lagt sig så snabbt ens på vanlig träning. På väg mot apporteringen ville han fram till Thomas och leka och jag fick ropa tillbaka honom. Hm, måste fundera ut ett sätt att göra det på ett snyggare och smidigare sätt om det skulle behövas. Han gillar inte när folk går fram till honom, så jag lämnar honom med ett ”vänta kvar”-kommando medan jag tar emot apporten. Funkar bra men måste tränas med tävlingsledare som kommer från olika riktningar. Apporteringen var fin sånär som på att han grep den på tillbakavägen och lekte en del i upptaget, vilket ofta blir fallet i kedjor. Bara att ta tag i. Hoppet var fint men jag satte honom nära hindret på bortsidan för att inte riskera att han satte sig själv.

Helheten var i alla fall på topp, vilket var mitt mål med hela kedjeträningen för året, att det bara skulle vara tekniska detaljer att slå ner på. Han håller ihop bra, tappar inte fokus eller engagemang under kedjans gång utan jobbar på utan att gå varken upp eller ner sig. Tävlingsträning FTW!

Vi körde en del individuella pass under dagen också. Mitt första med Sid tränade jag varsågod. Jag har fått problemet att han blir tveksam i starten och måste belöna massa, massa starter för att få tillbaka den snabba reaktionen och självsäkerheten. När jag sen lägger in varsågod blir han tveksam igen och den där balansen mellan springa i full fart OCH vara beredd på att kasta sig bakåt är så svår att få till. Externbelöningen var nog lite för het, att få leka med andra är den absolut bästa belöningen och han blev nog besviken av att få leka så mycket med mig när Fanny stod beredd bakom honom.

Några saker vi kom fram till att jobba med var följande:
1. Ett nytt ord för att kasta sig bakåt på varsågod, som alltså inte är varsågod och alltså inte är detsamma som till middagsmaten och när han får ta vad han vill. Förvirringen var total när jag sa varsågod och bjöd in till en leksak hos mig. Ett eget ord för att kasta sig bakåt så snabbt man kan tror jag kan öka självsäkerheten och tryggheten i övningen.
2. Träna snabb reaktion på varsågodordet bakåt i andra situationer, till exempel under baklängesfot, vanligt fritt följ eller när han bara sitter. Parallellt med det träna…
3. Snabba starter, snabb reaktion på startordet och…
4. Spring i full fart mot mig.
5. Lägg ihop de delarna när var och en funkar för sig.

Jag funderar på att lära in en rutin för när han ska springa i full fart in till min sida och när han ska springa i full fart men lyssna efter ordet och vara beredd på att kasta sig runt eller stanna. På Ebba hade jag två olika ord, och ropade alltså någonting annat på sista inkallningssträckan från ligg. Vet inte om det finns domare i de högre klasserna som kan bli griniga över det. Jag tänker att det kan ge större säkerhet och att vetskapen om vad som väntar kan göra att han vågar ta i och springa på fortare. Rutiner är ju till för att förbereda hundarna så när ordet väl kommer ska de inte behöva tänka så mycket på VAD de ska göra utan mer ATT de ska göra. Det gäller att hålla på kriterierna bara, väldigt noga. Springa långsamt får aldrig leda till varsågod bakåt. Det har det nog fått göra ett par gånger för mycket i Sids träningskarriär.

Annars känns inkallning med stå och ligg som ett moment där vi ligger bra i fas, alltså det känns som att vi är på gång, grunderna börjar falla på plats och jag ser inga större hinder framför oss på vägen mot ett färdigt moment. Än. Det känns härligt.

Nästa korta pass jobbade jag med hoppteknik med Kaj. Jag fick en övning som var riktigt rolig, framförallt var det roligt att han kom tillbaka med leksaken på en gång han gripit den. Jag fick bakläxa för att jag inte lärt honom varken sitt eller självkontroll och för mina dvärghundsstarter. Det är så jäkla lätt att bara placera honom där man vill ha honom men det blir ofta forcerat och inte så bra. Vi provade också lite cirkelarbete där vi faktiskt sprang på cirklar. Det blev mest galskap och jag fick lite mera bakläxa. Han har en naturlig fallenhet för blindbyten, det kanske alla hundar har men han är den första jag provat på det här med cirkelarbete ordentligt med. Större cirklar men framförallt mer träning i gå-tempo med godbitar var Fannys råd.

Sista passet för dagen tog jag först ut Kaj för att titta på klossträning men ångrade mig snart då både Kajs batterier och självkontroll visade brister. Jag behöver jobba med att få honom att förstå att han ska stå stilla och inte skälla ut mig.

Istället tog jag ut Sid för att få tips på vår tricksträning. Jag fick riktigt bra tips som verkligen visade på hur viktigt det är att låta någon annan titta på träningen och skaka om ens huvud ibland när man kört fast. De tips jag fick var nämligen:

Snurra: Han har dåligt tempo. Fick tipset att belöna mer aktivt istället för att bara mata godbitar i position. Lek och jaga ikapp godbitarna!

Stå på bakbenen: Han har varit vinglig och det har känts så otroligt ansträngt när han reser sig på bakbenen att han nästan upplevts tycka det är obehagligt. Fick tipset att shejpa istället för att försöka locka fram det med handtarget och varsågod… Utgick från sitt vackert, klickade för mer tyngdpunkt bakåt/uppåt, belönade med kastade godbitar uppåt och efter bara en repetition bjöd han på att stå på bakbenen!

Hoppa upp på ryggen: Jag har gett upp när Fredrik inte var villig att hjälpa till som vare sig som rygg eller belöningsmaskin. Fick tipset att använda en target och lägga på min egen rygg. Ja, varför inte? ;-)

Vi åkte hem trötta och nöjda efter den fjärde och sista helgen för årets tränarutbildning. Vi skrev målsättningar för året under första helgen som jag tänkt utvärdera mer utförligt här i bloggen men kortfattat kan jag säga att våra mål är uppnådda och jag känner mig jättenöjd med det. En härlig känsla! Nu ska det sättas nya mål, det är roligt det med!

Hund · Kaj · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 23 augusti 2011 13:38

Nu har jag tagit tag i saktagåendet och ska pussla ihop alla fina delar till ett moment på riktigt. Det går bra, jag har en plan och det är jätteroligt! Nu jobbar vi med att länga sträckan här hemma.


Vi kör samma sträcka där jag gjort streck i marken var 10:e meter för att ha lite bättre koll på hur långt vi går. I tillägg till strecken räknar jag mina steg för att snart kunna ha koll på metrarna även utan att måla streck.


Nu blir det väldigt "stereotyp" träning för att så mycket fokus som möjligt ska ligga på att länga sträckan och öka uthålligheten och minimera risken att behöva fela för tempoväxling och riktning. Jag ställer upp honom med en handtarget i riktning åt det håll vi ska gå. Så får han låsa blicken där medan jag går runt och ställer mig bakom honom och på så sätt "glo in sig" på rätt riktning. Vi börjar gå på mitt kommando "sakta" och jag följer med bakom honom.


Vi är uppe i femton meter efter två dagars träning, vilket känns på god väg. Nu ska vi öka på sträckan successivt men det känns som att vi ganska raskt kan komma upp i de fyrtio jag har tänkt mig. Allt hänger på hur bra och strukturerat jag tränar.


Första repetitionen har han hittills fått gå över sista strecket innan han fått klick och belöning, för att ytterligare definiera sträckan. Första passet började vi bara nån meter från det sista strecket och han fick gå fram till och över det igen för att få klick och belöning. Så har vi fortsatt flytta startpunkten längre och längre bak men behållit samma belöningspunkt (efter att bakbenen gått över det sista strecket). En gång har jag belönat på vägen fram och ett par gånger låtit honom fortsätta gå även efter sista strecket, för att kolla av att det fortfarande fungerar. Och det gör det.


Det är träning med många "klickermässiga" hjälper, både att han får god tid på sig att definiera riktningen innan vi börjar gå, att han har gått sträckan flera gånger förut och därmed har ännu lättare att hitta riktningen och att han hela tiden har ett mål att gå mot. Men som sagt, det ser jag bara som fördelar då det gör att risken för att han väljer fel i det närmaste utesluts och jag får större möjlighet till att snabbt avancera i sträcklängd och öka uthålligheten. Jag vill ge honom kunskap om att det är helt rätt att gå långt, helt enkelt.


När vi är uppe i våra 40 meter på det här sättet att träna, ska jag göra samma sak men på nya sträckor där hans enda hjälp att hitta riktningen kanske blir att han får ställas upp och "glo in sig" en stund innan vi börjar gå, men alltså inte har gått sträckan innan.


25 meter, som det är i lydnadsprogrammet, är för övrigt 40 enkelsteg för mig. Bra att veta inför vidare träning.


Jag måste försöka få det här filmat och lägga upp det, ska försöka flirta med min karl att assistera mig med filmkameran någon kväll.

Hund · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 11 augusti 2011 18:14

Helgen som var åkte jag, Sid och Kaj på tredje samlingen av tränarutbildningen hos Klickerklok. Kaj fick väl inte göra så mycket, mest komma ut och leka och mingla. Sid, däremot, fick jobba lite mer med riktigt bra resultat.


Tema för helgen var kvalitetssäkring och proofing. Första passet på lördagen skulle ägnas åt det men det var segt att komma igång med någon träning då Sid var väldigt fast i att lukta, vädra och titta på miljön. Lite lek, lite avslappning mitt på planen och lite mera lek så kändes det som att knuten lossnade och vi kunde jobba på. Jag jobbade vidare på en av mina läxor för året: att Sid ska kunna vara helt stilla trots att hela mitt kroppspråk säger "rör dig". Jag ska även jobba aktivt för att vända mitt eget fokus i störningsträningen till att mer gå in för att störa ut honom och utmana honom, nu jobbar jag hela tiden med en viss rädsla för att han ska misslyckas. Den där lilla obefogade rädslan ska bort, eftersom den är helt onödig. Om han misslyckas händer ju ingenting annat än att han inte får belöning och vi får prova på nytt, det är snarare ett måste för vår utveckling att jag också utmanar honom och tar störningsträningen till en nivå där den verkligen blir en störning.


Eftermiddagen ägnade vi åt träning i grupper där jag och Sid fokuserade på fria följet. Ett annat av mina mål för året är att få bättre flyt i fotgåendet och i mitt eget fotarbete. Höger om och helt om börjar sätta sig nu men i vänstersvängar och halter har vi haft problem. Jag har tidigare svängt med vänster fot först och har han inte varit med på den förändringen har han fortsatt in i mitt högerben och jag har snubblat på honom. Med Fannys hjälp hittade jag en ny fotförflyttning som gav riktigt fint flyt i både vändningar och halter.


Första passet jobbade vi med detaljen och nästa pass plockade vi in det i hela fria följet för att se hur det fungerade som helhet. Första vändan kändes bra, Sid gjorde allting rätt och var jätteduktig med ett härligt engagemang, men flera i gruppen uttryckte att helheten ändå inte blev så bra som den kunde varit. Till nästa vända la jag på en dos självförtroende i stegen, log, gick rakare i ryggen och höjde blicken en aning och ta mig fan om inte bara helheten blev bättre - hundskrället gick dessutom ännu bättre. Var hittade han den växeln någonstans? Fina hunden min.


Tydligt blev också att fria följet är ett moment där det ska lekas. När jag går över på godbitsbelöning i detaljarbetet, oavsett hur engagerad han än känns i själva belöningsritualen, så blir engagemanget sämre.


Sista passet för lördagen jobbade vi med krypet där jag har svårt att komma vidare. Vi pratade lite om felsignal och felrutin i krypet, då det (förutom det faktum att vi inte tränar) känns som den största anledningen till att vi inte kommer vidare. När Sid gör fel så flyger han upp, oavsett om jag sagt något eller inte. Det är ju inte så jättebra, eftersom ett något högt steg ändå kan ge poäng, men om hunden flyger upp efter det höga steget är det raka vägen ner på en nolla. Ska hitta rätt känsla i felrutinen, att han ska lbi lugnare och ligga tyngre. Ska prova att lägga en hand på sidan/skulderbladet på honom och säga t.ex "luuugn" istället för "oi" och se om det kan ändra hans attityd.


Annars är krypet fint. Det är lågt och med bra teknik. Fanny fick mig även uppmärksam på vilken teknik det är jag vill ha, nämligen knä-fot med bakåtsträckta ben. Genom att definiera tekniken så noggrannt som möjligt får jag också lättare att se vad jag ska bryta för och få honom att hålla samma teknik hela tiden.


På söndagen jobbade vi första passet med att kedja ihop beteenden. Jag valde att kedja ihop platsliggningen från inmarsch till utmarsch. Jag vill ha utlagd belöning, gå in och köra platsliggningen och efteråt gå fot ut från planen tills han får ta leksaken. Jag vill alltså att fotgåendet ska bli en del i platsliggningskedjan. Trots hällande ösregn gick det jättebr. Ännu ett tecken på vad mycket ens egen inställning gör. Jag var trött och deppig på morgonen och inte alls sugen på att träna i regnet. Så började jag istället tänka på vad härligt det är med vattenpölar och vad bra regnkläder jag hade, och genast så kom motivationen att träna (och leva) även i regnet tillbaka. Så värst bra var dock inte mina regnkläder och jag blev jätteblöt och kall. Ett ordentligt regnställ måste jag helt klart införskaffa - det här duger inte längre.


Thomas tände en brasa inne och vi satte oss och diskuterade våra mål inför nästa och sista samlingen och vad vi ska prioritera i träningen fram till dess. Jag återkommer till det.


Sen gick vi ut och tittade på lite demonstrationer som gav mig lite nya tankar. I framförgåendet ska jag jobba mer med att ställa upp honom framför mig och därefter gå bakom honom och låta honom låsa blicken framåt och fästa på riktningen innan jag börjar gå. Det kan jag även ha kvar i rutinen inför momentet i tävlingssituationen sen. I inkallningen med ställande ska jag jobba med hoppstå på avstånd så pass att han kan bjuda det frivilligt på större och större avstånd utan att komma framåt i ställandet innan jag tar in det på signal i rörelse mot mig igen. Jag ska även jobba mycket, mycket mer med stolsleken. Sen visade Fanny lite agility också och jag blir lika fascinerad och sugen som vanligt.


Sista passet för dagen jobbade vi med tricks. Jag hade velat visa hur våra trickspass ser ut, då de vanligtvis känns ostrukturerade och röriga utan att vi kommer så mycket framåt. Men korta pass, en genomtänkt plan, bra belöningar, lekpauser och kontinuerlig utvärdering visade återigen att det är receptet på bra shaping och Sid gick klockrent i alla pass.


Sitt vackert ska jag hinta honom om rätt och belöna minsta lilla tendens att komma på rätt tanke, samt avbryta om han kommer in på fel.


Lyfta ett framben var vi på god väg med och det kan nog hjälpa om jag kräver lite mer så han verkligen måste bjuda på sina bästa "upphållningar" för att det ska generera belöningar. Så länge jag belönar småtramp kommer jag fortsätta få småtramp.


Snurra får vi bara inte till, men Fanny kom med tipset att börja liggande och försöka få fram nos mot höft eller andra böjningar av kroppen för att få tajta snurrar. Risken med att försöka shejpa fram hela snurren på en gång är dels att få massa "skräp" som framförgående och liknande med i beteendet och dels att få vida snurrar där hundens tanke inte är att komma så fort som möjligt runt och tillbaka. Det ska vi pilla vidare med!


Sist av allt gjorde vi två platsliggningar tillsammans med andra hundar. Själva platsliggandet var väl sådär men attityden kring de andra hundarna var riktigt bra. Överlag har han hela helgen känts otroligt fokuserad och engagerad i sina uppgifter trots svår miljö med mycket dofter. Han har varit lätt att bryta och få igång i lek och träning. Transporterna till och från bilen blev bättre och bättre över helgens gång men måste fortfarande jobbas på för att skapa bra rutiner kring dem.Jag är så nöjd med honom att jag knappt vet var jag ska ta vägen.


Till nästa gång då:

- Platsliggning

- Avslappning på nya platser

- 1,5 appell/lägreprogram tävlingsträna

- Bättre frisignaler

- Jobba lös i miljön

- De tricks vi satt upp att han ska lära sig under året

- Stadga trots att min kropp säger "rör dig"

Hund · Kurs · Lydnad · Shaping · Sid
Av Carro - 10 april 2011 23:02

Fia har varit på kurs. Igen får man väl lov att säga då hon varit på flera kurser med husse. Den här gången var det däremot jag som tog med mig henne på äventyr utan husse. Det har varit samling två på tränarutbildningen och efter jobbiga händelser i fredags kände jag att jag och Sid behövde en liten paus från Farina. Det passade bra att Fredrik fick bonda lite med henne på egen hand och jag tog därför med mig både Sid och Fia.


Kom under helgen på att Fia nog aldrig har tränat något annat än vardagslydnad utomhus, så när som på ett par pass utanför trappen hemma. Det har alltså varit en stor förändring för henne att vara på ny plats, med massa nya hundar och nya övningar.


Helgen har fått mig ännu mer sugen på att göra lydnadshund av det lilla fluffet och jag känner nu att jag behöver få till en plan och kanske ge mig på ett försök till strukturerad träning.


Vardagsmässigt jobbas hon med spontankontakt både på promenader och lös. Hon har inga som helst problem med att springa väldigt långt bort och hitta på egna äventyr, så spontankotakt/följsamhet är en väldigt stor del i Fias träning. Här gäller det att fånga minsta lilla tendens och få henne på rätt tanke väldigt tidigt under promenaden, för det är först då hon upprepar det. Annars kan det gå en hel promenad utan att hon bjuder upp, för hon är inte inne i tanken.


Inkallningar och passivitet/avslappning/filtlekar jobbar hon också med. Liksom självkontroll och fri/varsågod vid t.ex burdörrar, ytterdörrar, matskålen etc.


Grundfärdighetsmässigt har jag jobbat med följande:


Lekutveckling och grunder för apportering.


Hon leker helt okej. Kastar sig in i leksaker och griper om man presenterar ett dött föremål, men tillkämpar sig inte riktigt med den intensitet jag vill. Jag tror mycket har med tandlossning att göra för i helgen tror jag alla mjölktänder rök samtidigt (hon har haft dubbel uppsättning en period nu). Kamplek och fortsätta kampa trots att jag blir passiv ska vi fortsätta utveckla, liksom att komma tillbaka med leksaker och lämna i handen. Ev även släppa på signal, det beror på hur galen hon blir.


Burlekar


Började vi med ordentligt under helgen, då det enda vi gjort tidigare är att jag shejpade in henne i några burar när hon var pyttipyttis. Hon är inte riktigt så pigg på att gå in  i bur eftersom det hittills inneburit att åka bil och/eller lämnas ensam. Hon kom igång bra med att bjuda på att gå in i buren och framförallt i ett pass då hon fick gå in, fick ett klick och godbit och så direkt ut för en stunds lek innan hon fick bjuda in igen. Tror jag ska köra ett par repetitioner med båda burdörrarna öppna så hon kan springa igenom för att få till mer fart.


Hon har legat mycket i öppen bur och tittat på när de andra tränar och det har hon skött riktigt bra. Nyckeln är nog en låg belöningsfrekvens, att alltså inte belöna för att hon inte ska gå ut utan faktiskt belöna för att hon väljer att stanna i buren. Jag har haft kopplet runt foten som en livlina, som inte hjälpte ett dugg då hon fick för sig att kasta sig rakt i famnen på en rottweiler. Som tur var var rottweilern under bra kontroll av sin matte och jag fick till en snygg hockeytackling slash straffspark i fotboll slash lyra och fångade upp min valp. Att hålla sig undan från allt och alla känns som en stor utmaning vi har framför oss, tur att hon är en glad sort.


Omvänt lockande och självkontroll


Det har vi jobbat med men inte så det märks :-) Hon behöver mycket mer träning på stadga. Hon är en helt annan typ av hund än Sid på det sättet då det känns som att hon aldrig är stilla. Dessutom har hon nog en hel myrstack i all bakdelspäls.


Klossträning


Den började vi också med idag och hon kan stå med framtassarna på klossen och vänta på frisignal i den utsträckning hon överlag har stadga. Alltså not so much, men det kommer vi jobba mycket på nu. Kul att få igång lite riktade tassbeteenden på henne!


Fotgående


Belönar att sluta upp vid vänstersidan och gör mycket lekövningar där leksaken försvinner och hon får tigga igång mera lek.


Har även börjat lite med baklängesfot och det funkar riktigt bra. Det har mest blivit träning på att gå med fyra tassar i backen och hålla kontakt så det är därifrån vi får fortsätta. Jag ska vara observant på hennes position då hon har en förmåga att trycka ut rumpan åt fel håll. Se till att hon är rak i belöningssituationen och tajma belöningarna till där hon är helt rak. Hon går även en bit i från mig och det att komma ända in till kroppen är något som behövs jobbas på med henne överlag, både i vardagen och i träning (med leksaker t.ex.)


Stå


Hon har helt fantastiska attack-hoppstå men även här är det stadga som brister. Få till den, generalisera och så på med signal.


Vi har även shejpat backande (det första hon fick lära sig), handtarget, sitt, ligg, target och krafsa i marken.


Det vi ska jobba med framöver är alltså:

  • Lekutveckling
  • Apporteringsgrunder
  • Burlekar
  • Omvänt lockande/självkontroll
  • Kloss
  • Fotgående
  • Stå, sitt och ligg (rena beteenden och lägga på signal)
  • Nosduttar
  • Varsågodövningar
  • Springa rakt fram mot ingenting

Listan kommer säkert fyllas på efterhand, men det här känns nära till hands och bra. Eller vad säger ni?


Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Tidigare år

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Blogkeen
Följ Kontrollerad  lek - Som hund och katt med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se