Vi är trötta och helt slut efter två dagars kurs med Maria Hagström. Eller, sa jag vi? Jag menar jag såklart. Hundarna skulle säkert kunna träna lika intensivt hela veckan runt utan att det skulle märkas nämnvärt (utåt).Däremot märkte man på mallebarnet igår kväll att han var riktigt trött, då han satte sig mitt på vardagsrumsgolvet och prat-skällde ut i ingenting. När man då påkallade hans uppmärksamhet var det som att väckan honom ur någon form av dagdröm. Men sova kunde han inte.

Jag har haft två jättehärliga dagar med massa hundträning, massa hundnack, en del icke-hundsnack, en del ploj med kameror och oseriösa mer eller mindre filosofiska diskussioner samt många, många bra tankar och inspiration från Maria. Hon delade under dagarna med sig av tips både kring bl.a nyinlärning av moment, detaljträning vs helhetsträning, lydnadsträning, sökträning och lek.

Just detaljträning vs helhetsträning och att träna mycket kedjor var något jag fick med mig från kursen. Jag gillar inte att träna kedjor. Jag tycker det är så roligt att träna detaljer, peta och belöna massor och ofta. När jag ska träna kedjor vet jag att jag måste släppa igenom att mina detaljer inte blir så bra som jag vill ha dem, för utan helhet så har man inga som helst nytta av att ha tränat massa detaljer. Det är helheten man tävlar med och detaljerna kan bara förhoppningsvis ge några extra poäng (förutom att de är roliga att träna). När Maria tävlingstränar (alltså flera moment efter varandra i en kedja) och något inte fungerar i kedjan så släpper hon igenom det där och då men tittar sedan på vad det var som inte gick som hon ville. Säg att ingången med apporten blev dålig. Då börjar hon med att titta på själva detaljen, fungerar ingång med apport i munnen för sig själv? Om svaret är ja tittar hon på momentet, fungerar ingången i slutet på hela momentet? Och är svaret ja även där tittar hon hur det fungerar med momentet innan eller flera moment innan. Jag gillade det upplägget, det var tydligt, konkret och logiskt - precis som jag vill ha det.

Båda hundarna har gått bra i helgen men av matte fanns det såklart mer att önska. Mina nerver är verkligen inte vad de borde vara och det händer någonting med mig så fort någon ny tittar på när jag tränar. Jag måste träna mer på det. Inte bara gå kurser utan även be vilt främmande människor på BK syna och studera hur det ser ut när jag tränar. Eller bara syna och studera. Elin kom upp med ett belöningssystem för mig själv. Om jag är fokuserad och jobbar bra under träningspasset får jag äta chocklad när passet är slut. Externbelöning för mig som förare :) Vi har pratat en del om rätt sinnestämning och rätt aktivitetsnivå hos hunden under dagarna, och jag tror mer och mer att jag måste tänka så vad gäller mig själv också.

Ta fria följet som exempel. Med alla mina hundar har fria följet en förmåga att ligga tiamässigt i perioder och i andra perioder gå ner till att inte fungera alls. Jag har tidigare inte riktigt förstått vad som är problemet, då jag inte tycker att jag ändrar någonting i träningen. Men nu har jag kommit på det. I de perioder då jag inte fokuserar på  fria följet har jag nämligen en förmåga att belöna slentrianmässigt lite "vad som helst" med resultatet att jag måste reparera massor när jag väl blir duktig på att träna fritt följ igen. Från och med nu ska jag vara benhård - jag går inte fritt följ med någon hund igen om jag inte tränar det. Jag behövde den omskakningen då Maria efter mitt första pass harklade sig lite och frågade "vad är ditt kriterie egentligen?". Jag hade då helt ärligt kunnat säga, jag hade inget. Hur korkad får man vara? Sluta tjabbla runt och börja träna hund istället, fröken Caroline Ersenius.

På det sättet blev det ingen chocklad och jag kände fria följet förbättras bara på andra passet. Jag måste vara mer diciplinerad i min träning, framförallt av fria följet som är så roligt att träna att det är så lätt att göra det "bara ändå". Kvalitet - inte kvantitet. Hört det förut?

Sid har varit en riktig liten pärla under dagarna och skött sig både under och mellan träningarna. Varit pigg och engagerad under träningen och lugn och tyst i buren när det varit paus. Han har fått träna fritt följ och lekt. Vi tittade också på lite fartmoment då jag inte tycker han tar i till max. Fick tips på en lek som går ut på att han ska springa ut och runda en stol och så komma tillbaka till mig för belöning, ett bra sätt att träna både fart ut och fart in på samma gång. Det ska vi pilla lite med till nästa gång.

Askari fick också träna apporteringsgripanden och om det kan ni läsa bra och detaljerat i Linas blogg.

Vi fick också ta del av Marias tankar om sök som jag tänkt summera i hundIDbloggen någon dag framöver när tiden finns för att sätta sig ner och bearbeta det. Vi har också gett oss själva läxor till nästa samling, då det dessutom ska genomföras en tävlingsträning med minst 3-5 moment. SÅ nyttigt!

Nästa samling är i mitten på december, behöver jag säga att jag längtar...?

Sid är halt. Eller inte alls halt egentligen men det tror jag snarare beror på att han inte har tid att känna efter. Askari och han lekte ute på innergården tidigare idag och Askari brottade omkull honom. Sid skrek i en halv minut, haltade kraftigt men galopperade sedan på som vanligt. Jag kände igenom benet men han reagerade inte alls, däremot är han stel och svullen och vill inte gärna lägga vikten på det i onödan. Fan. Vi får se hur det känns i morgon.

Jag har märkt att Sid sträcker på sig väldigt mycket så jag planerar att börja träna lite tricks som gör att han måste tänja sig lite. Började med puppy yoga idag och fick lite panik (fel ord, hittade inget bättre) över hur lite tricks han kan. Dags för ändring på det, det är ju så himla roligt. Sätta tassarna över huvudet, buga och nos mot höft står på planeringen för närmaste tiden. 

Igår tog vi upp balansträningen igen och jag shejpade upp honom på kattklöspelaren. SVÅRT tycker Sid! Ska passa på att låna lite balansgrejer när vi ska till Fanny och Thomas och träna lite.

Idag har vi tränat utgångsställning och sändande till target. Sändande till target var helt okej men ingen fart att prata om överhuvudtaget. Det var vårt, få se nu, andra eller möjligtvis tredje pass (3 minutare) under Sids livstid och det första på flera månader, så okej då.

Har tränat lite fritt följ och leksakshantering också. Fritt följ helt okej, leksakshanteringen kunde vara bättre. Jag måste ta tag i det där nu. Nu.

I morgon åker vi till Örebro för två dagars elitsatsning med Maria Hagström. Vi åker dit med Lina och Pejla som vi ska träffa i Karlstad i morgon bitti och få sällskap med upp till Örebro. Askari ska få träna platsliggning och budföring med skott, fritt följ och framförgående och såklart massa kryp under de närmaste två dagarna. Med Sid vill jag titta lite på attityd i träningen och få tips på hur jag ska bibehålla hans fina arbetsmoral, samt jobba med leken. Där ligger min plan för den här första träffen, men den kan säkert ändra sig.

Jag saknar Ebba, massor. Det var med henne jag skulle gå elitsatsningen egentligen och jag saknar att träna henne jättemycket. Jag förstår om ni nyfikna vill ha en Ebbauppdatering och den kommer när jag orkar skriva den.

Nu ska jag packa, rasta hundar och sen sova. Halv sju i morgon bitti skjutsar Lina (min Lina alltså) in mig och maligatorerna till Karlstad.

God natt!