Två egna promenader har Idden fått idag och har varit helt slut efter båda två. Nu kör vi konsekvent skvaller på båda bilar och cyklar och såklart på andra hundar. Han har varit jätteduktig. Det känns bra att ta tag i det här nu och det allra, allra bästa är att husse har fått lära sig hur man gör också så det verkligen kan bli resultat på vardagsbestyren.Han fick nosdutta på en klasskamrat och det gick jättebra, sen kunde vi stå och snacka och han minglade omkring oss utan problem.

Askari fick också två promenader utan lillebror (eller kusin eller systerson eller vad det nu blir) och han tyckte nog det va jätteskönt. Vi hade ett mikrolydnadspass på innergården och tränade lite heltomvändningar, kryp och läggande under gång. Läggandet känner jag att vi har nu, det behöver vi inte finslipa mer före tävlingen. Heltomerna behöver tränas mer seriöst för att bli riktigt bra och krypet kom vi inte så jättemycket längre på idag. Första setet blev jättebra, då fick han lägga sig och jag belönade kanske sex, sju klockrena krypsteg innan han fick fri. Sen blev det lite hets och studs resterande set, men det är väl bra att veta att den första blir bra. Jag måste fortsätta vara konsekvent på teknik. Hela veckan ut måste jag verkligen vara benhård på att bara belöna bra, lugna, ett steg i taget. Sen får jag göra en utvärdering vad jag vill ha. Sträcka tiden för att få poäng på tävlingen men riskera studs och hets, skita i krypet på tävlingen och träna vidare på teknik eller fortsätta träna tekniken och se var det leder och hur långt vi kommer före tävlingen. Men det blir som sagt i slutet på veckan.

Iddisen har varit duktig ensam hemma. Jag hörde lite gnäll när jag gick ut genom porten men sen låg han och sov när vi kom hem.

Nu på kvällen har vi gått promenad med min Lina som äntligen är tillbaka från älgjakten! Men det blev ingen sökträning i kväll, det blir någon annan kväll och förhoppningsvis massor nästa vecka.

Nu får vi se om vi får sova nåt inatt. Båda pojkarna sover för tillfället i alla fall.

Godnatt!

Fredrik har gått kurs med Sid idag och de har varit superduktiga båda två. Vardagslydnad stod på programmet och de har fått träna kontaktövningar, inkallningar, koppelgående, hundmöten, be-om-lov, varsågod och självkontroll. Det var enbart tre kursdeltagare så alla fick kämpa på och hade möjlighet till jättemycket träning. Både Sid och Fredrik var helt slut under kvällen. 

Fredrik verkar ha haft kul i alla fall och nu får vi väl hoppas att det blir lite fason på Siddis också. Det är ju inte en dag för tidigt i så fall ;)

VLCH står såklart för vardagslydnadschampion.

Stort grattis till Börnis för fantastiska resultat nere i Tyskland i helgen, shit vad bra du är!

Han är verkligen ett riktigt lyckopiller den här lilla. För vem kan vara ledsen och uppgiven och klaga över den förbannade kursen biologi B som man tydligen måste läsa, när man har en sån här liten kille som livet bara leker för hela tiden? Nog för att han kommer ge mig mina första gråa hår, har humör som en trotsig treåring, är mer högt än lågt och utan någon tillstymmelse till självbevarelsedrift så är han bara så go. Just idag känner jag mig verkligen stolt över allt jag lyckats lära honom och över den trygga individ som han verkar vara påväg att bli. Såna känslor vill jag spara och plocka fram när allt känns som igår, då det kändes som om jag inte kommit någonvart alls.  

Ond...

Och alldeles underbar... 

Igår fyllde Sid tre månader och dagen till ära tog Börnis lite bilder på honom. Bilderna finns HÄR.

Nu har lillen åkt hem med Fredrik och ska vara med honom i två veckor. Hur ska jag klara det? Jag kommer bryta ihop av Sidabstinens, framförallt när det springer omkring en mallevalp i ungefär samma ålder nere i hundstallet. 

Fredrik ska fortsätta träna självkontroll. Före maten, ut genom dörren, ut ur buren etc. Han ska förhoppningsvis också träffa Åsa Uppfödare eller Cicci Syster någon gång och träna lite vindövningar så han inte glömmer av alltför mycket medan han är borta. Jag förväntar mig ändå att få tillbaka en större terrorist om två veckor än som åkte bort nu, det är i och för sig oundvikligt eftersom han kommer ha vuxit nåt grönj*vligt.

Nu är det lite lugn och ro framför datorn som gäller en stund till. Ska fixa nya bloggar till hundid.se och fylla i min kalender. I morgon ska jag boka in datum för höstens kurser.

Det var allt för nu, nu ska jag och Ebba fortsätta slappa.

So long!  

Det blir mycket skrivet i Sids kategori nu, märkligt.

Hundarna acklimatiserar sig bra här och Fredrik verkar lugna ner sig lite också, eller så spelar han bara lugn för att inte ge mig dåligt samvete. Men jag måste erkänna att det är grymt skönt att komma hem till dukat bord och färdig lunch när man är lite småstressad mitt på dagen och få sällskap på alla promenader utom på morgonen. Det är jag inte så bortskämd med (i alla fall inte med Fredrik).

Sid har mest fått göra till synes onödiga saker den här veckan. Jag har shejpat honom upp på saker för att få honom lite mer tassmedveten, tränat balans på olika grejer och tränat backande. Klossen går långsamt framåt, framförallt för att det är så svårt att få poletten att trilla ner vad gäller stadgan. Har fått världens jobbigaste kedja i det omvända lockandet/stadgeträningen. Efter att ha fått belöning bryter han position, snabbt som sjutton. Men bara en halv sekund för att snabbt återgå till den igen. Jag ger en ny störning, belönar och så bryter han igen. Försöekr lägga in flera belöningar efter varann och hoppas kunna bryta det hela på det sättet. Det släpper bara vi tränar på.

Miljön här är så super för honom eftersom han varje dag möter så mycket folk som inte bryr sig om honom (han har blivit lite väl van vid att stå i händelsernas centrum vilket gjort honom blyg). Nu blir han frustrerad när folk inte tar kontakt med honom och kastar sig på de flesta som han faktiskt får hälsa på, det gillar vi!

Idag har vi tränat inkallningar till husse nere på planen. I morgon tänkte vi träna lite nosdutts-budföringar. Han har börjat bli lite mer balanserad i matte vs husseintresset.

I morgon ska vi till veterinären med Ebba. Hon har inte fått göra så mycket mer än att gå promenader med husse. Tränade lite idag och då var hon istället övertänd och hade svårt att hitta fokus. Det är svårt att hitta en bra balans när man inte lyckas pricka in alla hennes "good moments" då hon är tillgänglig för träning. Vi får se vad de säger i morgon. 

Nu ska jag sova, god natt!  

Måste bara berätta vad som hände häromdagen när jag var nere vid stranden med Sid, Mojje, Nebbie och Lotta. Jag släpper alla hundarna när jag kommer ner till klipporna. Nebbie hoppar glatt i, Mojje efter och SID LIKASÅ! Rätt ner i vattnet och simmade runt ett par varv. Jag stod på stranden och såg ut som ett frågetecken.

Jag: Eh, du är RÄDD för vatten!

Sid: Va? Det vet jag ingenting om!?

Jag säger bara en sak: belgare...

Skrev en lista över det vi jobbat med under de här veckorna och vad vi behöver gå vidare med. Ett genomgående tema var stadga, stadga i bur, stadga i sitt, stadga i nosduttar och stadga i lek (störningsträning). Måste jobba betydligt mer med det än vad vi redan har gjort, för det är inte så att det inte funkar - det är helt enkelt så att vi inte har jobbat med det. Det är lite kul för stadga stod bland de första bitarna på min lista i hjärnan över saker vi skulle jobba med under de första veckorna, men det är ju såklart mycket roligare att utveckla kreativitet och shaping. Nu ska det bli ändring på det.

Igår körde jag första passet med frivilliga lägganden. Jag satte klockan på tre minuter och tänkte se om han kunde bjuda på det själv eller om jag behövde fånga det i vardagen till en början. Han provade hela sin reportoar (och jag såg en hel del jag skulle kunna utveckla till roligheter!) ihärdigt och flera gånger om, sen la han sig ner i med ett "jag ger upp". Klick och belöning och han for upp och tittade på mig som "va 17 hände?!?" och så började det om... En gång till fick jag förstärkt ett "jag ger upp-läggande" och så tog vi paus.

Efter en stund plockade jag fram klick och godbitar igen och det dröjde inte länge innan han provade att lägga sig och sen kunde jag förstärka läggande efter läggande (och till och med en hel del raka, snygga lägganden!). Det var riktigt kul att se. Nu måste jag bara vara uppmärksam på att läggande kan bli från stå (numera är de flesta från sitt eller någon variant av sitt) och sen sortera ut de som är raka och därefter de som är snabba.

Sitt på signal går riktigt bra, nu måste jag få fram fler beteenden att sätta signal på så vi kan börja jobba med signalkontroll. Buren, snurra och stå ligger väl närmast till hands, och ligg om ett par dagar kanske. Det går framåt, i mina ögon lite långsamt och i andras ögon alldeles för fort. Kanske rätt lagom om man tänker efter?

Han har fått sin 12-veckorsspruta och charmade veterinären med sin coolhet. Inte ett dugg berörd av hala golv, ny miljö, andra hundar och konstiga dofter. Märks dock att han börjar bli lite mattebunden, nosduttar på husse var svååårt. Vägde honom också och han väger 9 kilo (8,9 första gången och 9,1 andra gången, vi var ju tvugna att prova vågen igen (shejpa upp, stadga kvar - växla mellan passiva och aktiva beteenden :))

Idag är han med husse på jobbet hela dagen, han ska ju vara med Fredrik mina tre första veckor i skolan så idag kollar vi av att det fungerar. Har fått rapport om att allt går prima, han har skällt ut en hjullastare som kom i full kareta mot HANS lastbil men annars varit lugn. Hoppade glatt in i en grävmaskinskopa som stod parkerad, miljöträning! Husse verkar njuta av att få ta hand om den lille på egen hand. Det är rätt skönt att vara hemma med bara Ebba, hon märks liksom inte på samma sätt som Sid. Vi ska ha en lugn förmiddag och gå en promenad, sen ska jag packa och ut och köra ett uppletande. Vi får nog in lite tricksträning däremellan hoppas jag!

Allt för nu, so long!

Massa bilder

Sid och Mojje leker i Semmersby