Kontrollerad  lek - Som hund och katt

Inlägg publicerade under kategorin Ebba

Av Carro - 6 juli 2009 19:25

Ebba lades som sagt in på onsdagen och Fredrik fick hämta henne på fredagen. Då hade de tagit blodprover och prover direkt från levern. Blodproverna var normala, levervärdena var något låga men fortfarande inom det normala och inget som behövde betyda någonting.


De hittade fel på en koaguleringsfaktor i blodet som kan ha varit medfödd eller p.g.a antibiotikan. Om vi vill får vi ta nya prover på det om ett par veckor när karenstiden för antibiotikan gått ut, men de kommer inte visa på annat än om det är medfött eller inte så jag ser inte riktigt anledningen.


Proverna från levern tog de ändå då just det felet som var på Ebbas koagulering inte innebar en risk för förblödning. Proverna visade inte på något konstigt.


De tog även ett nytt ultraljud på levern där de hittade flera tumörer, men alla var godartade. Antagligen var det det de sett på ultraljudet dagen innan men inte kunnat bedöma då.


Fredrik frågade om det kunde vara någon form av förgiftning men det var det inte.


Enligt Ultuna är alltså hunden frisk. Hennes hjärnspöken och tillika slöheten kan bero på antibiotikan. Men det var ju inte direkt så att hon började äta antibiotika för att hon var så pigg och kry. Veterinärer har påpekat att hon kanske höll på att bli gammal, men hon är 6 år - är det en ålder på en hund? 


Fredrik har en fundering ifall hjärnspökena kan bero på understimulering eftersom hon inte tränat någonting sen hon började medicineras. Han kan ha en poäng, men samtidigt går det ju inte att träna en hund som är slö och inte orkar.


Det senaste jag hörde var i söndags, då hade de varit ute på långpromenad (Östanå-Starrmora, ca. 9 kilometer) och hon hade hängt med bra. De hade stannat och vilat efter drygt halva vägen då hon börjat kännas trött men när de sen fortsatte var hon pigg igen. Hon har ju inte världens bästa kondition efter en dryg månads vila. En kompis pappa hade suttit hundvakt en stund på dan och det hade gått jättebra (Fredrik är modig och Lasse är orädd).


Så nu då. Ja, nu ser vi hur det hela utvecklar sug. Börjar sätta igång henne lite igen, smyger igång lite träning och ser hur det fungerar. Om det inte fungerar tar vi henne till en fysoterapuet och går vidare med musklerna.


Frågorna kvarstår dock. Varför var hon slö i första taget? Vad berodde alla kräkningar på? Varför reagerar hon så starkt när veterinären känner på hennes mage? Varför slår hennes hjärta så långsamt? Varför har hon så mycket protein i urinen? Varför har hon såna hjärnspöken? Varför orkar hon inte lika mycket i träning? Varför vätskar hon sig inte som hon ska?


Förslag?

Av Carro - 2 juli 2009 16:59

Ebba är inlagd på Ultuna. Under gårdagens ultrajud såg de inte något fel på livmodern men däremot en lever som inte riktigt såg ut som den skulle. De la in henne för att idag ta prover på blodet och gå in i levern och ta prover direkt därifrån.


Fick rapport från veterinären idag och de hade inte sett något konstigt på blodproverna förutom att hon inte riktigt koagulerade blodet som hon skulle. Det hade de dock inte berättat för Fredrik så frågan är hur allvarligt det egentligen var. De hade gått in i levern och tagit prover som de får svar på i morgon men som det ser ut nu så får hon åka hem i morgon. Det fanns ingen anledning för de att ha henne kvar i undersökningssyfte över helgen då de ändå inte gör någonting då, så vi får se vad som händer. Hoppas hon får komma hem då helgpriserna inte direkt är roliga...


Jag tycker bara det känns så konstigt, först läggs hon in för att de misstänker något knas med levern, nu ser de ingenting på blodprover och då ska hon få åka hem. Utan diagnos? Medicin? Vidare utredning? Frisk?

Av Carro - 30 juni 2009 13:37

Idag har vi träffat en veterinär som var jättetrevlig men som tyvärr inte bringade så mycket mer hopp till historien, snarare tvärtom. Ebbas hjärta slog tydligen väldigt långsamt, men något mer värde än ett enkelt konstaterande hade det. Hon reagerade väldigt starkt när veterinären undersökte magen på henne och är rejält svullen därbak. Misstänkt livmoderinflammation. In på röntgen som inte kunde ge något besked eftersom massa andra organ låg i vägen, men det såg tydligen konstigt ut. De kontaktade Albano och Ultuna för remisstid så fort som möjligt för ultraljud, vi fick akuttid i morgon klockan 14, så så akut var det ändå inte.


Veterinären tyckte Ebba hade symptom på hjärnhinneinflammation, men eftersom det behandlas med samma medicin som hon ätit för borrelian så var det inte så troligt. Vad gäller borrelian tyckte den här veterinären inte att det verkade vara det huvudsakliga problemet, inte heller tonsilliten. Hon är svullen i halsen men inte mycket mer än så, och några andra symptom på borrelia än just slöhet kunde hon inte se. Antikroppar säger tydligen ingenting.


Urinprovet visade på protein i urinen vilket kan innebära problem med njurarna, men där  såg blodproverna normala ut, de vita blodkropparna ligger lågt men det beror på att hon äter antibiotika. Vi är alltså tillbaka på ruta 1 och får se vad Ultuna säger i morgon. Där borde det ju finnas erfarenhet från alla möjliga och omöjliga sjukdomstillstånd så förhoppningsvis får vi någon form av svar. De ska ultraljuda hela magen för säkerhets skull.


Diagnos Okänd program för hundar? Snart kan både Ebba och Trazzel vara med.


Veterinären var väldigt rak, ärlig och rättfram vilket jag gillar. Det finns en minimal möjlighet att hon helt enkelt har blivit knäpp i huvudet eller har någonting som växer i hjärnan och då är det ju inte så mycket att göra åt. Det är inte många symptom som pekar på det, men risken finns och jag har ingen aning vad jag tar mig till då. Ingen aning.


Återkommer med rapport i morgon.

Av Carro - 16 juni 2009 20:31

Ebba och jag är ensamma hemma och jag kunde inte låta bli att träna lite dirigeringsövningar till target inför apportering och ruta i elitklassen. Fick små targetplattor av Åsa igår som var perfekta till det här ändamålet. Började med en som hon fick trampa på och sen la jag den bakom henne och hon fick vända höger och vänster på min handtecken för att trampa på den (och bara belöning om hon gjorde rätt). Lite sätta kommando på före beteendet finns där, men moment där man får använda handtecken är ju som moment där man får ha med sig hjälpen på tävling. Det gick riktigt bra i alla fall och efter några repetioner provade jag med två plattor och hon fick vända ut till den ena eller den andra, även det gick bra.


Hon blev jättetrött jättefort, hon är verkligen inte sig själv och det är hemskt att se. I morgon ringer veterinären och vi får veta om det blir förlängd kur eller hur vi gör.

Av Carro - 27 maj 2009 11:26

Veterinären ringde i morse angående Ebbas provsvar som visade på borrelia, och ganska långt gången sådan till och med. Så nu är det antibiotika i minst tre veckor, antagligen längre.


Min första tanke var att då får jag börja med antibiotikan på söndag efter tävlingen, men sen kom jag ur mitt enkelriktade prestationstänk och insåg att hon ju faktiskt är sjuk. Nu när vi fått svar på proverna är hon ju sjuk på riktigt, nu har hon varit frisk till bevisat motsatsen och motsatsen är bevisad. Så nu får hon åtminstone en eller två veckors konvalecens för att kroppen ska få jobba ifred och sen ska vi börja pilla på lite lugna moment, typ dumrutan, dirigeringen på nära avstånd, vittringsdiskriminering, lugna spå, mini-upplet, fjärr... Bara ta det lugnt och släppa prestationstänket helt ett tag, nu ska hon bara bli frisk och fit for fight igen.


Får lite dåligt samvete över att ha kört henne så hårt den senaste tiden för att hon har känts så fräsch, men precis som alla säger är det klart att hon känns fräsch när vi tränar, hon tycker ju det är roligt. När jag tittar tillbaka kan jag dock helt klart säga att träningen inte gått som den brukar, ta bara det där med att komma i utgångsställning före passets början som har suttit så himla långt inne senaste tiden. Usch.


Så nu blev det lite omrevidering, Ebba får vila och ingen tävling på lördag och jag har nästan definitivt bestämt att köra ettan med Askari. Antingen det eller bryta efter fria följet i tvåan, för resten känns så ofärdigt att det bara blir dumt att gå ut och köra det på tävling.


Nu ska jag väl sätta mig och skriva klart mitt arbete, men jag tappade motivationen helt. Måste hitta den igen så jag blir klar, det ksa va inlämnat i morgon.


Allt för nu, hej hej.

Av Carro - 18 maj 2009 23:11

Nya prover på sköldkörteln och ny telefontid på onsdag. De tog även ett extra prov och frös in som skickas för analys mot ev. fästingsjukdomar (vilket tydligen inte var gjort än?) om proverna på sköldkörteln såg bra ut. Han trodde mer på sköldkörteln än fästingsjukdom.


Tonsillerna var fortfarande svullna men inte lika röda och irriterade. På onsdag diskuterar vi och sätter upp en ny tid då han kollar de lite extra. Han sa att tonsillerna oftast inte var orsaken till ett halsproblem utan bara ett symptom på halsproblem. Att plocka bort tonsiller botar inte det egentliga problemet i halsen utan oftast var det något annat.


Ingenting behövde vi betala heller, den här gången. Det trots att de var tvungna att jobba över nån timme p.g.a att vi fick vänta väldigt länge på att komma in.


Så, nu väntar vi på svar på onsdag, håll tummarna för att de hittar något. Hellre det än att det fortfarande känns såhär diffust "någonting är fel" utan att veta vad.


Guling har haft en tråkig dag förutom promenad på gång/cykelväg bara några meter från motorvägen, vilket tydligen var jättespännande. Framförallt eftersom det fanns en hel del kråkor i krokarna. I morgon ska jag försöka vara seriös och träna lite kedjor med båda hundarna. Annars inget särskilt planerat. Jobba vidare på hemsidan kanske.


Godnatt

Av Carro - 17 maj 2009 16:08

Ebba fick springa mycket idag vilket inte väderförhållande var optimala för. Inte så mycket att säga om hennes träning, vi jobbar vidare med placeringen i rutan och det är svårt så här i början. Var lite allmänt sämre idag då tempot lätt går ner när det är så här varmt, hon orkar inte jobba lika länge och kändes inte så på som hon kan göra. Vi lekte mycket men kände inte direkt mer engagemang då än i själva träningen, så det var genomgående.


En hel del virrande, provade fler placeringar utanför rutan. Men så är det som om hon glimmar till och gör precis det jag vill att hon ska göra. Det är bara att fortsätta bygga upp träningen runt de gångerna och slå på med superbelöningar då.


Ebba låg också plats i tre minuter med dold förare och låg som en ängel.

Av Carro - 9 maj 2009 21:53

Igår då... Den berömda rutadagen... Jag och Lina letade oss fram till  Karlstas BK efter mycket om och men (bl.a. att min charmiga hund skällde ut en kille vi frågade om vägen, han var snäll och förklarade den ändå..).


Regnet öste ner men träningssugna var vi ändå. Jag byggde upp en fullstor ruta innan jag plockade ut Ebba ur bilen och mätte ut 20, 25 och 30 meter ifrån. Jag kände att det nu var dags att kolla av hur långt vi hade kommit i momentet, gör man aldrig det vet man ju aldrig var man ligger till.


Ställde upp på 25 meter och väntade för att se vad som skulle hända. Hon stack som ett spjut, stannade till efter halva sträckan men letade sig snabbt vidare. Förr i tiden när hon stannade upp felade jag henne ofta och hon fick nog inte chansen att lösa problemet på egen hand, det har jag gått ifrån nu. Stannar hon ska hon lösa det och vänja sig vid att jag inte kommer stötta henne på vägen in i rutan. Det är när hon klarar såna utmaningar som självförtroendet höjs och föeståelsen byggs upp tror jag, det kändes verkligen så igår.


In i rutan och placerade sig något till vänster men klart godkänt, belönade massor ute hos henne i rutan. Hon fick stå kvar medan jag gick tillbaka till utgångspunkten, ropade in henne därifrån och gick sen ut på 30 meter.


Denna gång var det ingen tvekan på var hon skulle och hon skuttade iväg med svansen viftande i hundranittio och placerade sig perfekt. Härligt! Massa belöning.


Hm, dags att döpa momentet då... Åsynen av rutan är ju en form av miljösignal för vad som gäller så egentligen ska kommandot bara vara en startsignal för att få släppa från min sida. Och då slog det mig att en sådan signal har jag ju redan... Ready, steady, GO! Ställde upp, på 30 meter igen, och skickade henne på GO, ett mycket snyggt skick. Jag är lycklig.


Lämnade rutan ädr och tränade inkallningar. Använde vårt "här är jag" som i söket betyder "kom in till min vänstra sida". Härlig attityd, nu ska vi jobba på bättre övergångar mellan inkallning/fotgående.


Vi tränade också släta inkallningar med lång väntan innan inkallningskommandot kom. Tre inkallningar, ingen tendens till tjuvstart på någon.


Sen körde vi en platsliggning som var katastrofal. Eller ja, själva platsliggningen var utan problem (4 minuter med dold förare) men ingången på planen, uppställningen, nedläggandet och ifrångåendet var verkligen jättedåligt. Ofokus, la sig inte, satte sig när jag gick ifrån... Och det inte bara en gång. På mitt stannakvar-kommando satte hon sig bara. Så okej, för en vecka sen var det svårt att sätta sig från ligg och nu betyder helt plötsligt alla kommandon att sätta sig upp från ligg. Bara att träna...


Annars tränade inte vi så mycket mer. Jag hjälpte Lina och Trazzel med ingångar på plan och framföringssträckor i linförigheten. Långa pauser i utgångsställning medan jag rabblade betyg på rapport, budföring, platsliggning, hälsade de välkomna hundratals gånger och SEN kommenderade framåt marsch. Första gången totalt ofokus men mycket bättre redan nästa repetion. Körde olika långa sträckor i linförigheten och han går så ruskigt snyggt! Ibland får han dock för sig att det luktar gott eller det ser spännande ut nån annanstans och tappar fokus. Inte så mycket idag, och det är härligt att se honom när han går som han brukar. Hans vänstersvängar är jag djupt avundsjuk på (med tanke på att han är 70 centimeter hög och gör jättesnygga 90 graders vändningar..).


Sen körde vi budföring med Trazzel som gick kanon. Idag debuterade Lina och Trazzel i rapport, tyvärr fick de inte möjlighet att visa sina färdigheter på vare sig fotgåendet som budföringen, för av någon anledning så fick Trazzel för sig att vända på första rapportsträckan. Så jävla synd, då det väl var det som var det Lina var mest säker skulle fungera. Men, man vet aldrig vad som kan hända på en rapporttävling. Han hade tysta, fina framföringssträckor i alla fall och de tycker jag Lina ska leva på till nästa tävling.


De var allt för nu, nu ska jag och Fredrik fortsätta se på film.


So long!


Carro, 22.
hundIDiot ut i fingerspetsarna.
www.hundid.se http://www.hundid.se
http://carro.hundid.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Hundtränaren

Senaste inläggen

Ebba

Photobucket

Mikroblogg

Sid

Photobucket

Kategorier

Nebbie

Photobucket

Arkiv

Sök i bloggen

Askari

Photobucket

Länkar

hundID

Photobucket

Fråga mig

2 besvarade frågor

Besöksstatistik

Tidigare år

RSS


Skapa flashcards