Att blogga från mobilen gick bra första dagen men andra dagen gick det inte att klicka på länkarna på www.bloggplatsen.se, så jag kunde inte skapa ett inlägg. Andra passet filmades med min telefon, men nu går inte filmklippet att ladda upp på youtube från mobilen så jag kan inte dela det. Riktigt synd, för det var ett himla nyttigt pass.

Vi tävlingstränade fria följet med massa störning. Maria kommenderade mig och jag fokuserade på mitt eget fotarbete. Lite för mycket i bland. Samtidigt som Maria kommenderade rörde hon sig runt oss, ganska nära för det mesta. Fanny filmade och som grädden på moset gick Siv bredvid och kommenterade alla missar från både Sids och min sida. Hur mycket man än vet att man bett någon vara riktigt elak (och ärlig) så känns det att få höra direkt när man själv (eller ens hund) gör fel. Det var en riktigt nyttig övning som jag tyckte vi klarade väldigt bra.

Det som brister i fria följet är detaljer. Positionen har varit jättefin för det allra mesta och ibland har jag till och med känt när han blivit skev och kunnat bryta. Jag tror att skevheten är starkt sammankopplad med stor förväntan på heta belöningar, där jag måste hitta en väldigt fin balans för att hålla galenskapen på en lagom nivå. Fria följet är det moment där jag tycker det är svårast att hitta perfekt aktivitetsnivå.

Andra delar är höger och vänstervändningar, att han hänger med och håller kontakten genom hela vändningen gör den mycket, mycket bättre och det ska jag lägga massa träning på till nästa samling. Han ska hålla kontakten och jag ska flytta fötterna på ett bra sätt.

Nästa pass jobbade vi med framförgåendet som börjar formas till något riktigt bra. Idag hade han återigen svårt med riktningen och gled ut lite till höger, men att fortsätta variera belöningsplaceringen tror Maria kommer hjälpa massor. Att det inte är helt borta är inte konstigt med tanke på vilket stort problem det var bara en dag tidigare.

Fick tips om att variera sättet jag startar upp sträckan på för att få ännu bättre förståelse för riktningen men också ett sätt att jobba vidare med mig själv på längre avstånd. Nu har vi allra mest kört att han bjuder fram från sidan eller vänder upp precis framför men att starta från ståendes en bit framför eller starta direkt efter att ha ätit upp godbiten ska vi börja variera med. Det var svårt! Framförallt att starta ståendes framför, då hade han svårt att hitta riktningen ordentligt. Märkte att han hamnade en aning åt höger då och hittade en linje från min högeraxel istället för rakt framför mig. Dealjfreak som jag är... Men Maria ansåg att det inte var något att pilla med, då man har lite att spela på.

Förutom att variera utgångsläge så ska vi också träna mer på att hitta nya linjer för varje repetition. Dock inte till överdrift, det finns ingen anledning att lära hunden ta ologiska linjer, t.ex diagonala linjer nära varandra för att sedan lägga en rak linje mittemellan eller liknande överkurs. Däremot på olika sidor av planen och i olika riktningar (kort- och långsida).

Jag fick också tipset att kasta belöningen längre och lämpligtvis ha belöningar som rullar i väg en bit. Allra optimalast är ju kulkorven, korv och boll i ett, men i brist på kulkorv använda jag hela köttbullar. Det gav resultat direkt, då Sid fick mycket mer action och attityd i stegen och inte blev lika avvaktande och smygande. Det är ett saktagående, inte ett kryp från stående!

Vi tittade också lite på krypet, aperopå det. Maria tyckte det såg fint ut och att vi hade en bra grund. Han är lite fokuserad på mina händer vilket jag kommer ifrån med att ha godbitar i en skål som jag plockar ifrån istället för att ha i händerna eller fickan. Det ska vi testa. Ganska snabbt måste jag komma upp i stående och få det lika bra där eftersom han fått så bra flyt i kryprörelsen att han kryper in i mig när jag sitter på huk, vilket hämmar en bra rörelse. Han kryper bra även när jag står, men det är inte lika säkert. Dags för det nu.

Sista passet tittade vi på platsliggningen, detta tragglande. Har inte jobbat med det på ett tag eftersom det känts som att vi inte kommer vidare, men nu gjorde han det riktigt bra. Han kunde hålla positionen länge, låg med bra attityd (jämn andning, blev inte hetsigare ju längre han låg) och gjorde inte alltför många fel (det vill säga la huvudet mellan tassarna istället för på). Experimenterade lite med att lägga en godbit mellan tassarna för att göra det till en självkontrollövning att välja rätt beteende, det gav jättebra resultat. Hålla sig borta från belöningar är han duktig på och det är något vi har bra användning av. Vi ska jobba på med det här och lägga kommando på hakan i backen så vi kan jobba med de två beteendena som motsatsförhållanden.

Nästa samling med Maria blir redan i början på mars, vilket jag är jätteglad för! Då ska vi ha en tävlingsmässig kedja med alla moment ur appellen - framförgående att visa upp, vilket alltså innebär att vi måste börja ta tag i hopp-sitt-hopp. Jag ska även fundera kring lite fler moment som vi ska ha jobbet mer med tills dess.

Vi jobbade med störningar från andra människor i fria följet. Medan de satt, stod eller bara befann sig i vår närhet så kommenderade Maria oss. Så jag fick jobba på att gå med kommendering och Sid på att fokusera trots störningarna.

Jag upptäcker mer och mer vad mycket det hjälper att ge sig själv uppgifter under träningen. Periodvis det här passet fokuserade jag på min egen stegförföyttning i vändningarna och det var de perioder som gick allra bäst. Ett av mina mål för året är att få flyt i mitt eget fotarbete och jag börjar tänka på det mer och mer, vilket ger bra resultat.

Tidigare under dagen berättade Maria att en av de allra största störningarna för föraren är att säga negativa saker om hunden eller uppmärksamma hunden svagheter. Trots vetskapen om att det antagligen skulle dyka upp blev jag jättechockad när Siv började jämföra honom med sin egen hund. Innan jag förstod vad hon försökte göra höll jag på att tappa fokuset rejält, men sen började jag skratta och log stort resten av fria följet, vilket gjorde susen!

Avslutningsvis jobbade vi med ingångarna. Kriterier för hur snabbt han ska komma in och en stor ritual för när det blir fel, när han kommer in för långsamt eller inte genomför rörelsen i ingången korrekt. Idag retade jag honom med godbitar och var sen noga med attgöra rättritualen ännu större och ett par gånger kändes det som att jag fick exakt den respons jag ville, att han kom tillbaka snabbt och försökte ännu hårdare. Nästa pass har jag planerat något riktigt svårt för mig och Sid, det blir spännande. Hoppas jag kommer i håg att be någon filma.