Facebook är ruskigt, rysligt bra då jag såg på en klubbkamrats status att hon hade ridhusträning idag mellan tio och tolv. Supertaggad behav oss jag och Sid till Brottby, bara en halvtimme bort och kanonfint ridhus med fikarum att värma sig i. Med -19 grader på termometern var det välbehövligt.

Jag riggade upp vår filt och väska i ett hörn och så installerade vi oss där. Jag märkte att jag verkligen måste ha täcke på Sid i liknande övningar, då han skakade som sjutton i låren som låg närmast väggen, det drog säkert där. Som tur är så har världens bästa Charlotte köpt ut ett Back on Track-täcke till Sid när hon var på Globen Horse Show i helgen, så till nästa träning har vi ett.

Det tog tid innan Sid slappnade av i den här miljön. Det var två hundar som tränade när vi kom och det fylldes på med en till efter en stund. Han var duktig på att koppla bort hundarna och enda gången jag inte hann med honom var när Jill gick förbi oss och han flög upp. Han var lätt att bryta med hans namn och att locka honom tillbaka till filten, det är riktigt skönt att se hur mycket lättare det är att få honom att avbryta beteendet i sådana situationer.

Jag fortsatte klappa och ge godbitar för avslappnande beteenden och tillslut la han sig ner på ena skinkan och la ner huvudet på tassen. Då skakade han rätt rejält av kylan så jag var mer eller mindre tvungen att ta upp och röra på honom. Vi körde ett par utgångsställningar och sen gick vi och la oss på filten igen.

Nu slappnade han av mycket snabbare och det dröjde inte alls länge innan han la sig ner på skinkan. Jag virade filten runt rumpan på honom vilket verkade hjälpa mot kylan. Så gick vi upp och körde ett par utgångsställningar och ett pass med snabba lägganden. Det gick riktigt, riktigt bra. Han var pigg i benen och gjorde riktigt snygga lägganden med parallella framben, lite "hopp-ligg". Han blev lite mer tveksam när jag började springa baklänges, men under vanlig baklängesmarsch gjorde han kanonlägganden. Det svåra i en sådan situation är att sluta innan det mattas av...

Nu paus och sen upp och träna lite fritt följ. Gick rakt genom hela ridhuset och de andra hundarna, härlig attityd och mycket svung i steget och bra kontakt och position. Han är så himla härlig att träna när han är så här!

Nästa paus kopplade han av jättefort, la sig på sidan och andades tungt, trots svåra störningar från hundar som lekte. Jill hade med sig fika så jag lindade in Sid i filten och band upp honom i ridhuset medan jag gick in i fikarummet. Det blev platsliggning med dold förare, för han låg jättefint trots att det fortfarande var ett ekipage som tränade inne i ridhuset. Han reste sig vid ett tillfälle och då gick jag ut och lät honom bjuda på ett läggande med avslappning igen, lindade in honom i filten på nytt och lämnade igen, och så låg han resten av fikapausen. Han kanske var så inlindad i filten att han inte kunde röra sig :-) Jag tyckte han låg tryggt och säkert och tittade på den tränande hunden med en stilla nyfikenhet och intresse, men utan spänning i blick eller kroppshållning. Man blir nästan tårögd! Jag gick dit och belönade några gånger och nånting jag la märke till var att han inte högg lika entusiastiskt på godbitarna, utan mer sög och småknaprade i sig dem. Har ingen aning om varför, men det är något jag vill komma ihåg för att se om jag kan se något mönster.

Efter fikat tränade vi ett till pass med fritt följ med fokus på vändningar. Vi gick en kort raksträcka och snurrade sedan på stället och belönade bra rörelser med både framben och bakben och att han jobbade för att hålla sig kvar i position. Han jobbade bra åt båda hållen och även i stegförflyttningar åt höger. Hade svårt att hålla kontakten när vi gick raksträckor förbi de andra hundarna, men han hittade snabbt tillbaka själv. 

Efter en ny paus tränade vi kryp. Han hade svårt att komma in i hakan-i-backen tanke utan provade olika punkter på ömsom höger och ömsom vänster tass. Måste ta mig en rejäl funderare på hur jag ska jobba för att skilja på de två beteendena.Tekniken i krypet var bra när jag var duktig på att vänta ut rätt startposition, det blir verkligen inte alls lika bra när han startar med huvudet upp. Måste, mäste, mäste få bättre flyt på hakan i backen.

Sista passet stod vi mitt i ridhuset och lät de andra hundarna, framförallt Jill och en av hennes hundar, jobba sig ganska nära oss. Sid höll bra fokus och jobbade jättefint med mig. Vi rörde oss runt de andra hundarna också och då släppte han kontakten ibland, men hittade snabbt tillbaka. Även i de här övningarna såg jag inte samma spänning i kroppen som han haft tidigare, det börjar gå åt rätt håll.

Någon större tävlingsträning blev det inte, det var alldeles för svåra störningar för det. Vi gjorde inmarscher och uppställningar i mitten av ridhuset och belönade med utlagd leksak på väskan, så lite träningstävling blev det ändå. Annars kändes inte själva övningarna som det viktigaste idag, utan hur han jobbade i miljön och med störningarna.

Han är så rolig att träna när han är såhär. Pigg i benen och arbetssugen till tusen. Det märks att alla "regler" vi har i träningen har fallit på plats och han blir enklare och enklare att träna ju bättre han förstår hur träning fungerar. Och ju bättre jag förstår hur han fungerar... Herregud vad den här hunden lär och kommer lära mig mycket, man önskade att man fått honom om några år och om mer erfarenhet. När träningen går så här och man bara känner att saker och ting klaffar och man vet hur man ska agera om det går på det ena eller andra sättet, träningen flyter på och går nästan bara på automatik och känsla så blir jag helt lyckobubblande i hela kroppen. FY SATAN vad hundträning är roligt!

 

Johanna & Majken

1 december 2010 16:15

Jäklar vilket inspirerande inlägg att läsa! :-D
Så inspirerande att jag ska ta med mig Majk ut och träna istället för att gå nån längre promenad.

http://johannalofgren.com

 

Karin & Etza

1 december 2010 18:31

Jäklar vad jag är avis. Jag såg också Jills inlägg på facebook men insåg att jag inte skulle hinna eftersom jag skulle åka till jobbet redan halv tolv.
Vad roligt att det gick så bra. Det är kul att träna hund!!!!!!!

 

Lina

2 december 2010 09:28

BRA JOBBAT Carro! :) Underbart att det går så bra för er. Du och Iddis är saknade!!

http://mybutterfly.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag använder den gröna bollen "Everlasting Fun Ball" som aktiverings- och belöningsboll till både mina egna och dagisets/pensionatets hundar. Den heter "everlasting" och hittills har jag ingenting att säga emot det namnet, trots att jag provat den på...

En titt in i min vardag hittar du här och här. En titt in på dagis hittar du här. Trevlig läsning!   Vill ni läsa inläggen direkt kan ni följa min nya blogg på www.hundid.se   Hoppas vi ses och hörs! ...

Jag och Kaj har påbörjat vår agilitykarriär på riktigt genom att ta privatlektioner för en instruktör som heter Sandra Eriksson. Här kan du läsa om våra två första lektioner.   Du hänger väl med till www.hundid.se? ...

Förra helgen var jag och Kaj i väg på äventyr, närmare bestämt på utställning i Köping. Kaj uppförde sig som en prins och betedde sig som om han aldrig gjort annat än travat vackert och visat upp sig snyggt. Resultatmässigt ner som en pannkaka och up...

Jag flyttar nu mitt bloggande till www.hundid.se eller hundid.wordpress.com (adresserna leder till samma sida och båda ska fungera att lägga in på t.ex. bloglovin eller Google reader). Anledningen är helt enkelt att det känns mer logiskt att samla al...