Har spenderat hela dagen nere i hundstallet, idag med. Började dagen med föreläsning med Gittan Åsblom, rottweileruppfödare, tävlingsinstruktör/SBK, bruks- och lydnadsdomare och belöningstränare. Hon pratade om belöningsträning och klickerträning och passade även på att ge oss lite tävlingstips. Teori blandades med praktik och vi som hade lite mer klickervana hundar fick känna oss duktiga och imponera idag, vilket alltid är bra för självförtroendet. Jag och Sid tränade ingångar på höger sida, vilket är helt skruvat att göra. Det blir kortslutning i hjärnan när hunden är på helt fel sida. En riktigt bra övning att göra i alla fall. Dagen har gett mig massa inspiration, framförallt till kommande kurser.

Efter föreläsning tränade vi agility nere vid hundstallet. Sid fick träna framåtsändande över hinder fast denna gången agilityhinder på en raksträcka. Målet med dagens träningspass var att han skulle kunna ta en raksträcka med tunnel och tre hopphinder självständigt och med hindersug, men efter tre pass var han jättetrött och började dra mot de andra hundarna och bli väldigt långsam. Vi gjorde ett par enkla hoppövningar efter det men sen fick han vila och vi fick åka hem nöjda trots att målsättningen inte uppnåddes. Jag är faktiskt jättenöjd, framförallt med att han har så fina framåtsändanden i många olika situationer och att han bjuder på det så entusiastiskt att jag nästan måste springa ikapp och fysiskt dra honom tillbaka till startpunkten när det blir fel.

Lite saker att träna på har vi verkligen hittat idag. Vidareutveckla framåtsändandena med olika hinderkombinationer. Kunna fokusera på uppgiften trots att det står folk uställda på banan. Sätta ihop framåtsändande med ett hinder vid sidan av (cirkelarbete och sen ladda full fart framåt). Observera att jag i stort sett inte har den blekaste om vad jag pratar om, men jag vet på ett ungefär hur jag ska göra och på ett ungefär hur det ska se ut.

Vi blir grillade av Stina i min klass som blir starkt uppbackad av övriga agilityfreaksen. De är allihopa riktigt grymma på agility, tänk att jag haft sådana människor omkring mig i tre år utan att börja utnyttja det förrän sista veckorna.

Mot slutet skulle jag få prova en bana tillsammans med Stinas border collie Spike, för att få prova på handling och hur det känns att köra med en hund som verkligen kan. Tyvärr blev hindrena ockuperade och vi orkade varken argumentera eller vänta, så vi väntar med det till nästa gång. Förhoppningsvis blir det snart.

Idag fick jag höra av ytterligare en person att Sid verkligen verkar tänka efter hur han ska göra, det är en riktigt fin och användbar egenskap han fått den där lille!

Nu ska jag gå och lägga mig och ladda inför sök/spår och filmning i morgon. Ingen rast och ingen ro. Åt inte middag förrän vid nio så jag är fortfarande lite speedad, men en kort kvällspromenad och sen krypa ner under täcket kommer nog ändra på den saken.

Godnatt.

Kom hem från skolan för en dryg timme sedan, det har varit full dag idag också med andra ord. Började med nationella prov i svenska på förmiddagen som jag tror gick helt okej. Så fortsatte det med examination på instruktörutbildningen för de som inte gjorde det i tisdags och så våfflor på det för att fira att vi nu är godkända och glada allihop!

Examinationen var slut vid 18-tiden och efter det gick jag, Sofie, Lina och Bella ut och tränade lydnad. Bella hade ingen hund med sig vilket jag passade på att utnyttja till max, hon fick nämligen ropa mig och Sid i fria följet. Jag utnyttjade Lina också, trots att hon hade hund med sig, och fick massa fotgående, hopp-träning och inkallningar filmade. Kanon! Nu håller jag på och laddar upp filmerna på youtube, det går segt kan jag säga, men det är på G!

Började med en inmarsch på plan och platsliggning. Jag tänkte att han skulle ligga i 1,5 minut, få belöning och ligga en minut till. Men vid 1 minut och 25 sekunder började han krypa baklänges litegrann, så då var det ju kört att belöna vid 1 och 30. Fick nån sorts korvstoppning i hjärnan och kom inte på att göra något åt det förrän femton sekunder efter att han lagt sig still igen och då var det ju ltie sent påtänkt. Beslutade för att låta honom ligga tills han reste sig eftersom träningsmöjligheten redan var förbi. De andra hundarna skulle ligga 3 minuter och vid 2,5 började Sid göra utbackningar och bevaka mig. DÅ VET JAG DET. 1,5 kan han ligga utan att börja krypa och 2,5 kan han ligga utan att börja skälla. I morgon belönar jag 1 och 15!

Gick ut från plan, värmde upp lite och blev sen ropad in på planen. Inmarschen ser ni här:

Tyckte den gick jättebra, bra attityd och fokus hela vägen in. Tappade lite vid halten och jag gjorde några förflyttningar för att rädda situationen. Jag VET att vi måste träna utgångsställningar och som ni ser har vi precis tränat platsliggning. Tyckte sträckan kändes och såg väldigt bra ut!

Efter inmarschen belönade jag och tränade sedan massa helhet och uthållighet i fria följet. Eftersom jag har allt på film vet jag precis vad som gick bra och mindre bra, vilket är underbart! Ska lägga upp filmerna allt eftersom, jag kommer inte orka ladda upp allting nu - då blir jag sittande här till i morgon eftermiddag. Fick några positionstapp och några blicksläpp som jag släppte igenom eftersom fokuset var på helhet idag. Det är sååå svårt att göra! Han fick hitta tillbaka till positionen själv vilket han gjorde jättebra.

Tränade andra passet med hopphindret idag vilket vi fick på film här:

Jag förflyttar mig sidled i förhållande till hindret så han måste söka hindret för att hoppa. Jag gillar det jag ser på filmen, han söker redan hindret och har bra driv utåt efteråt. Lite sitt och lite återhopp och lite utgångsställning på det här så :)

Avslutade med några inkallningar som vi också fick på film. Den första gick klockrent och finns på film här:

Andra och tredje försöket reste han sig och kom efter mig när jag var på väg bort så fjärde repetitionen gick jag tillbaka och belönade kvarsittandet två gånger innan jag gick hela sträckan bort. Även den sista, fina inkallningen finns på film (men inte för er idag). Han har jättefint tempo, explosiv start och bra fokus i kvarsittandet när han väl sitter. En underbar sak med skolan är att vi har en gigantisk appellplan som man kan göra långa, långa inkallningar på. Tror vi utnyttjade hälften på den första inkallningen.

Han är väldigt nöjd med livet just nu men jag måste verkligen ge honom träningspaus snart. I morgon ska jag på föreläsning hela förmiddagen och en bit in på eftermiddagen och sen tänkte vi träna agility. På söndag blir det sök för mig och Sofie med Luss och Micke. Sid har inte tränat sök på länge, så det blir spännande.

På måndag blir han nog mest ledig, då har vi skolmästerskap på skolan och jag kommer vara uppbokad som tävlingsledare i lydnaden och domarsekreterare i freestylen. Tänkte träna avslappning i bur utanför agilitytävlingarna om jag inte råkar bli hinderfixare.

Allt för nu, hoppas alla tre filmer kommer upp i det här inlägget under kvällen.

Godnatt!

Kom precis hem från valpkurs i Sunne, en del av ett skolarbete vi på Hundkunskapen har. Kursen håller vi tillsammans med vår lärare Janne och Sunne BK. Jag och en klasskompis hade en grupp på tre rottweilervalpar på 14 veckor, alla från Energicas kennel. Helt underbara valpar med väldigt kunniga och ambitiösa ägare. Det var riktiga drömelever.

Är lite lätt slut just nu, med tanke på hur min vecka sett ut hittills. Efter fem veckors praktik och ledighet kommer jag tillbaka till en vecka som ser ut som följande: Tisdag skola 8-22, studiebesök med FHTE och examination på instruktörsutbildningen. Onsdag 9-18, hundkunskap med kursplanering, teoretisk lektion och tävling (med lydnadsträning hela kvällen också, men det var helt självförvållat. Torsdag 9-22, heldag i spårskogen och valpkurs hela kvällen. Fredag 8.30 - 18, nationella prov i svenska B och examination på instruktörsutbildningen. Jag vill inte påstå att jag klagar, men det märks att det är sista rycket och mycket som ska klämmas in. Egentligen borde jag sitta med näsan i ett texthäfte och förbereda mig inför morgondagen, men jag vill så gärna skriva lite om dagens spårträning.

Sid har nämligen gått som en klocka, idag igen! Jag bara väntar och fasar för när bakslagen kommer, nu är han en dröm att gå bakom i linan på.

Första spåret la jag själv, ett U-format spår med två vänstervinklar. Gjorde ett spårupptag som var tiamässigt av hunden men nollamässigt av mig i och med att jag följde honom för nära. Bagateller! Första sträckan ordentligt tryck i linan. Jag hade krupit fram på ett ställe i spåret och där såg man hur han blev extra intresserad och analyserade det avvikande vittringsfältet.

Första vinkeln tog han jättefint. Andra vinkeln hade jag lagt en dumvinkel, det vill säga fortsatt framåt en bit och sen backat tillbaka innan jag vinklat. Där snurrade han betydligt mer, vilket är fullt förståeligt men gav sig sedan ut på rätt spår. Jag hade lagt ett föremål ganska direkt efter vinkeln för snabb belöning, men det kändes inte riktigt som om han hade analyserat klart vinkeln när han hittade föremålet. Min lärare Janne, som gick bakom, tyckte att det såg ut som att han hade bestämt sig men jag kände inte riktigt trycket i linan. Nästa gång ska föremålen lite längre bort från vinkeln.

Sista rakan hade han några tapp då han snurrade lite och trycket i linan var inte lika bra. Det märks att spårkondition är något vi håller på att jobba upp. En bit hade jag gått mjuka bågar runt några träd, det missade han utan hittade spåret där det kom tillbaka igen efter bågen. Något att tänka på alltså.

Plockade alla föremål, hade tre petflaskor, två toarullar med godis och en mjuk boll. Petflaskorna var fastlindade i närliggande träd för att få kampas loss lite. Han älskar verkligen petflaskor!

Något Janne tänkte på var att han ibland stannar upp och tittar på mig för att sedan fortsätta spåra. Janne trodde inte det var för att be om hjälp, eftersom han lika snabbt tog upp spåret igen, utan snarare ett sätt att få hämta andan, låta hjärnan komma ikapp och ta en mikropaus. Många hundar börjar slå överdrivet mycket eller skenspåra när de blir trötta och tappar koncentrationen medan Sid stannar upp och tänker till istället. Det är flera som har påpekat det nu och det är ju helt fantastiskt! Tyvärr har han gjort det helt naturligt och det är ingenting jag kan ta åt mig äran för, men det är väldigt kul att han har så mycket bra egenskaper gratis.

Andra spåret la Nadine och den här gången var det högervinklar som var i fokus. Eftersom han naturligt slår åt vänster kan högervinklarna bli svårare för honom att reda ut en vänstervinklarna. Idag syntes det väldigt tydligt vid första vinkeln då han slog åt vänster och kom ut på samma spår igen, sen hittade han rätt spår genom att följa noggrannare i spårkärnan. Vid andra vinkeln låg vinden på från utgångsbenet och vinklade för tidigt och fick leta sig tillbaka till rätt spår. Det blev en hel del trassel på linan, men han hanterade det bra. Två föremål utlagda, en efter varje vinkel och föremålet efter sista vinkeln blev alltså slut. Det märktes ingen skillnad i spårarbetet på att det var någon han inte umgås med så mycket som lagt spåret, däremot måste jag börja gå spår utan att ha spårläggaren med mig, för att verkligen lita på honom.

På kvällen passade vi på att gå några långa raksträckor fritt följ (linförighet) på de stora ytorna där vi hade kursen, alldeles bredvid väg 45. Attityden var på topp och jag har faktiskt en känsla av att det är skyddsträningens förtjänst, han börjar få mer självsäkerhet, utstrålning och swung i steget. Han börjar bli lite mer Askari-lik ;)

Behöver jag ens nämna hur dyr han är idag? Det börjar, som sagt, bli någonting av den här lille! Ytterligare ett blogginlägg jag får gå tillbaka och läsa när träningen går skit och könsmognadshormonerna svallar i överflöd.

Nu ska vi gå och lägga oss, jag med texthäftet inför morgondagens mastodontprov som potentiell huvudkudde.

Kom precis hem från en heldag i skogen med spårgänget. Sid har fått gå två spår, ett U åt höger och ett U åt vänster, ett förarlagt och ett Nadine-lagt. Rapport från spåret kommer säkert ikväll när jag kommer hem och håller på att landa inför att gå och lägga mig. Snart ska jag nämligen vidare till Sunne för att hålla valpkurs tillsammans med mina kompisar och lärare från Hundkunskapen i skolan, en del av SBKs valpspecial. Ingen rast och ingen ro, är i stort sett hemma och vänder, slänger i mig lite käk nu framför datorn. Det är så det är att gå sista terminen antar jag ;)

Kom ganska nyligen hem från lydnadsträning nere vid stallet med Lina, Sofie och Bella. Min första riktigt organiserade och strukturerade lydnadsträning på länge, bra väder och positiva träningskamrater gör inte saken värre :)

Sid fick ligga och titta på medan de andra körde och sen körde vi själva medan de andra pausade. Han har på senare tid haft tendenser att springa fram till andra hundar och jag ville att den hundens förare skulle ta Sid i halsbandet om han gjorde det så jag kunde springa iväg och leka själv. Det kan vara lite svårt att få till om de samtidigt tränar.

Så, med en bra plan i bakhuvudet gjorde vi bland de bästa passen vi någonsin gjort. Började med fritt följ där fokuset var på helhet. Gick långa transportsträckor och blandade in flera vändningar (både höger, vänster och helt om) före belöning, ibland belöning tidigt men oftast efter ganska långa sträckor. Han jobbade inte riktigt med rumpan ordentligt i vänstersvängarna, halkade efter i en del högersvängar och hade några tapp - men det är detaljer! Helheten var bra. Riktigt bra till och med. Han fick beröm för sin fina attityd och det kändes som en dröm att gå fritt följ bredvid honom idag.

Sofie fick tävlingsleda oss lite och han intresserade sig ganska mycket för henne genom att glida ut lite i position och släppa kontakten ett par gånger när vi kom nära henne, men han rättade in sig själv. Att hon pratade brydde han sig inte om. Det här kändes som ett riktigt bra pass att ha i bakhuvudet inför framtiden, då det känns som att vi börjar få ihop en fin helhet nu. Det känns som att hans temperament och motivation till lydnadsträning har ökat också, kanske har han börjat växa på sig.

Så, helheten kändes riktigt bra och det ska vi jobba vidare på ett tag nu. Sen blir det mer pet på detaljer och då är det framförallt vänstersvängarna och halterna som ska filas på. Jag lydde Marias råd idag och belönade mestadels med korv men tre-fyra gånger med korta, korta kamplekar. Det verkar fungera riktigt bra.

Andra passet började vi prova lite på hoppet. Jag kastade boll några gånger för att han bara bjöd på galopp från mig och rörde mig närmare och närmare hindret. Några gånger var hindret "i vägen" för hans galopp och då belönades ju det, för att väldigt snart bara belöna de framåtsändanden som var över hindret. Det var en väldigt rolig övning tyckte Sid, som älskar framåtsändande (tack för den!) och tyckte att ett hopp mitt i alltihop bara gjorde saken ännu bättre! Han kom tillbaka fint med bollen och jag tog emot den genom att locka honom över hindret på tillbakavägen. Bytte håll och min egen position också så det var hindret och inte linjen som var den viktiga. Nu har vi kollat av det och nästa gång jag tränar hopp ska jag filma. Det vore kul att ha det på film från början till färdigt moment.

Vi gjorde lite hålla-övningar till apporteringen också, som gick sådär. När jag stal den ifrån honom började han bjuda på jättefina bevakningar och när föremålet var dött så släppte han. Precis som han är lärd de senaste veckorna... Får fundera över hur vi ska särskilja situationerna åt, idag blev det mycket frustration även om vi fick till en del bra.

Avslutade med en platsliggning då han för första gången låg med andra hundar. Bjöd på jättefina blicklåsningar på mig, tror helt klart det är skyddsträningens förtjänst. Bara han inte börjar krypa baklänges och skälla på platsliggningen... Han låg ca 40 sekunder med mig nära, 1 minut med mig nära, 10 sekunder med mig på 20 meter och 10 sekunder med mig nära igen. Det var mycket mygg i luften men till skillnad från sin gula storebror så brydde han sig inte alls och jag passade på att lägga in belöningar efter att han ignorerat mygg. De andra hundarna brydde han sig inte heller om, men så var det tre välkända hundar som alla är klippor på platsliggning. Riktigt bra hundar att börja träna med!

Allra sist minglade vi lite med Olle, en fritidsvärd på skolan som kom ner för att säga hej och som Sid aldrig träffat förut. Sen gick jag och Lina en sväng medan hundarna dampade av sig.

Stretchade när jag kom hem men det kändes som att han hade mycket mjölksyra i musklerna. Ska försöka ringa Theres och boka en tid så fort som möjligt och kolla hur han ser ut i muskulaturen. Hade jag varit en klok hundtränare hade jag låtit min stackars hund vila i morgon efter dagens alla bravader, men jag är så taggad på spår så det kommer vara omöjligt.

Det känns som att jag är inne i ett riktigt bloggstim nu, bra att träningen blir dokumenterad och analyserad!

Nu ska vi sova, eller Sid sover redan. Godnatt!

Är helt klart att få en petflaska, rejsa hundra varv runt appellplanen och sen få ligga och tugga på den, helt i trans.

Det finns massor att träna på i lydnaden och Sid lär väl vara helt slut efter dagens aktiviteter, men vi ska ner ändå. Är han någorlunda pigg ska han få träna utgångsställningar, apportering, hopp och helhet i fria följet, är han tröttare blir det platsliggning, kvarsittande med störning av de andra hundarna och sluta upp vid min sida (inmarscher på plan och transporter mellan moment). Det är en plan i alla fall, det kanske till och med blir så att vi bara åker ner och umgås, det behövs det också ibland.

Jag och Sid var med på Bellas tävling Klasskampen idag, en lagtävling som hon anordnat på skolan. Jag, Börnis och Lina var ett lag och hnudarna Sid, Linus och Trazzel bildade "Små hjärnor, ändå stjärnor".

Jag och Sid blev bortlottade från uppletandet ( :( ) men fick vara med i stafettgrenarna. Jag sa till mig själv att jag skulle ta det lugnt och tänka på att bara göra det roligt för mig och Sid, men jag är alldeles för mycket tävlingsmänniska för att ha självkontroll till något sådant. Ni kan ju tänka er en stafett där åtta människor och åtta hundar springer samtidigt som dessa åttas lagmedlemmar skriker, stojar och hejar. Lägg på en malle på detta och ni har KAOS! Han skötte sig fint första grenen, där var vi tvungna att ta det lugnt och ha kontakt. Andra grenen blev det lite hetsigt när jag och Börnis skulle byta stafettpinne och han började kampa i min tröja... Tredje grenen kröp han ur sitt halsband för att få springa med Trazzel och lagom till finalgrenen fick han lägga sig i bilen, för då kände jag att han var påväg att koka över!

Mellan grenarna och när vi väntade på grenarna som genomfördes med ett lag i taget har han legat på rygg i mitt knä, ihoprullad som den räv han är och varit coolugn, riktigt härligt att känna. Det krävdes dock ett par brottningsmatcher för att komma dit, men sen kopplade han av hur bra som helst. Jag är ändå jätteglad att han klarade av en sån tokgalen miljö, det är nog inte alla mallar som skulle gjort det överhuvudtaget. Han blir så jäkla gasad när jag är gasad bara, det är nästan läskigt hur bra han läser av mig.

Hur gick tävlingen då? Jo, vi kom på tredje plats och jag fick ta emot en påse Dumleklubbor alldeles själv, då mina lagkamrater åkt och tränat boxning. Dumleklubborna åt jag upp alldeles själv, så nu behöver jag ingen middag idag. Så går det när man åker och tränar!

Snart ska vi bege oss ner till stallet och träna lydnad med i alla fall Lina och Sofie, vet inte om det kommer några fler. Det bästa med våren är att kvällsträningarna då man kan sitta i gräset på appellplan, coacha varandra i träningen och bara ha det mysigt sätter igång igen. Det gillar vi! Jag och Sid ska som sagt strukturera upp vår lydnadsträning nu.

I morgon ska vi ut och spåra hela dagen :D

So long!

Jag blev kär i går. Vi hade som sagt besök av FHTE som visade preparatsök i olika miljöer med tre av sina hundar. När vi kom in i byggnaden där ammunitionssök skulle visas låg det en vacker schäferpojke på golvet. Han låg och tittade på oss, la sig på sidan och vilade medan hans dressör berättade för oss om deras gemensamma arbete och kastade sig upp, redo för jobb, så fort hon pockade på hans uppmärksamhet. Han hade en naturlig systematik i söket, jobbade noggrannt och fokuserat, hade en trygghet både i sig själv, i miljön och bland oss åskådare, en motor som verkade vara enorm men ändå så balanserad, sökte ivrigt och självständigt och hade en utstrålning som var bland det läckraste jag har sett. Helt otroligt att hunden bara blivit tränad ett par månader.

Hade kunnat ringa till FHTE direkt och säga att om han mot förmodan inte skulle duga till så hade han ett hem hos mig pronto. Men jag kan inte se en enda anledning till att han inte skulle duga till ;) Som tur är har han gått i avel och har två kullar efter sig, och de avkommorna kommer jag helt klart hålla koll på om de i sin tur går vidare i avel. Någon gång i framtiden ska det ju bli schäfer för mig.

Var för skojs skull inne och tittade på hans MH och det gjorde ju inte saken annorlunda, se själva: S52580/2008

Vad ska jag säga annat än att jag blev kär!