Jag tränar ju som bekant lite allt möjligt med hundarna och upptäcker för varje dag saker som man kan dra nytta av från den ena sporten till den andra. Men förutom att söket, spåret, skyddet, agilityn och lydnaden kan dra nytta av varann så kan mycket av det man sysslar med på träningsplan ge en fördelar även i vardagslivet tillsammans med hunden. Det märktes jättetydligt idag då det uppstod en olycka med en piraya på lydnadskursen.

Och nä, riktigt så allvarligt som det låter är det inte. Det var inte någon som fick handen avhuggen och vi blev tvungna att skicka en hund på en lång apportering för att hämta första förband och en telefon att ringa ambulans med. Däremot var det en tervtjej som tyckte att mattes hand var minst lika god som leksaken och blodet bara sprutade. Matte Annica slängde kopplet till mig som stod närmast när hon blev tvungen att springa iväg efter plåster. Och man slänger inte en belgare i händerna på Carro i sitt värsta träningssug helt ostraffat.

Tervtiken i fråga är benhård vad gäller att lämna ifrån sig grejor. Hon bara gör det inte. Sen jag började träna lite svenskskyddsgrunder med Sid har jag tänkt introducera den övningen för de för att få henne mer kontrollerad kring grejor och lära sig att hon har en uppgift efter att hon har släppt (bevaka) och inte bara ska släppa för att så snabbt som möjligt hugga tag i grejen igen. 

När matte då fick springa i full fart och plåstra om sig och jag fick tervluddet helt för mig själv så passade jag på att prova lite med en leksak. Hon verkade helt konfunderad över övningen och släppte på ren nyfikenhet över vad som komma skulle. När matte väl var omplåstrad och blodflödet lugnat ner sig lite tänkte jag hon skulle få prova, då blev alla nyfikna på övningen och det kom upp många frågor kring lekregler och lekhantering eftersom flera av hundarna på kursen är av det lite gasade slaget.

Jag la därför upp mitt blogginlägg från Hundtränarbloggen på hemsidan och visade några tips med lilla terven. I morgon hoppas jag att handen har läkt och då ska Annica få prova detta själv. Förhoppningsvis har vi hittat en lösning på deras släppandeproblem, tack vare skyddsträningen! Uppdatering kommer i morgon!

Det är ett jättehärligt gäng som går lydnadskursen i helgen, ambitiösa och duktiga och vi har många givande diskussioner och erfarenhtsutbyten. Jag älskar att hålla såna kurser, hoppas morgondagen bjuder på lika fint väder och lika mycket bra hundträning.

Nu ska jag sova!

Godnatt

Två inkallningar från förra veckan:

Uthållighet är väl det främsta som saknas i vår appellydnad, då de flesta grunder sitter rätt bra. Här kommer resten av filmerna från när vi tränade helhet i fria följet nere vid stallet förra veckan:

Här tappar han lite i en vändning och med facit i hand borde jag inte brutit honom utan bara fortsatt och låtit honom reda ut det själv. Jag tyckte han hittade tillbaka bra och fick bra attityd även efter släppet.

En finfin attityd, kolla den söta svansen! Han tappar mitt i, men återigen tycker jag att han hittar tillbaka bra.

Här går han förbi tävlingsledar-Bella och bästa hundkompisen Trazzel (det är matte Lina som filmar). Bra!

Här börjar han sacka lite. I början av kedjan provar han några saktagåenden och jag får hjälpa honom med en belöning för utgångsställning. På andra rakan tappar han och då försöker jag springa ifrån honom, belöningen kommer när han jobbar sig tillbaka.

...ja, faktiskt! Var bara tvungen att blogga lite innan jag återgår till pluggandet.

Igår var jag och tittade på tävlingar på Roslagens BK i stort sett hela dagen. Träffade många bekanta ansikten och hade en jättetrevlig dag. Började dagen ute i sökskogen där fyra appellhundar genomförde sitt sök. Alla fick betyg men bara två stycken valde att gå vidare till lydnaden. En av dessa var Lotta med Sanni, en vän till familjen med en släkting till Mojje, så då hade jag all anledning att stanna kvar och se på lydnaden trots att Thomas valt att bryta och åka hem.

Söket var avslutat redan vid tiotiden och samma domarpar skulle nu övervaka appellspåren innan lydnaden beräknades starta vid ett. Jag passade på att åka hem och äta en stor, härlig frukost och gå två spår med lilleman innan vi åkte tillbaka till Norrtälje.

Spåren gick helt okej, han spårade kanon men sprang över massa pinnar. Första spåret var ett rakt på ca 100-150 meter med sju pinnar, ganska tätt alltså men syftet var just ett pinnplockarspår. Han plockde två men fick spåra vidare hela återgången också, bara för att han tycker det är så kul. Sen kopplade jag om till koppel och gick över spåret en gång till och tänkte låta honom vinda in resterande, eftersom det var pinnplockning som var i fokus och inte spårande. Det gick sådär, han plockade in en eller två till och jag hittade två. Att tänka på till nästa gång är att låta spåret ligga längre så det inte flyger omkring så mycket vittring och han missar pinnar för att det ligger så mycket vittring utanför kärnan. Det var dock inte största anledningen till att han missade pinnar eftersom jag hittade de där jag gick en koppellängd bakom...

Nästa spår var längre och med fler vinklar, bl.a en spetsvinkel. Fem pinnar låg utlagda och han plockade tre. Ett par gånger till under spårets gång gjorde han ett litet slag och viftade rätt intensivt på svansen och jag tror att han fick vind på de andra pinnarna i de situationerna. Men motivationen är inte tillräckligt hög för att jobba sig igenom och verkligen hitta dem. När han hittade pinnar fick han både petflaska och godbitar, kamptrasa och pinndemolering som belöning. Men det blir helt klart mer pinnplockning, byteshandel och dunderbelöningar framöver. Själva spårandet går jättebra och en spetsvinkel var inte alls konstigt. Snart ska jag lägga stjärnor :)

Planen inför torsdag, då det är spårdag igen, blir att lägga långa spår med ganska lång liggtid för att få lite mindre spring och lite mera noggrannhet. Lite knixigheter ska vi nog också få in. Spårkondition, here we come! Fram tills dess ska vi jobba med pinnplockningen.

Åkte tillbaka till Norrtälje och tittade på appellhundarnas lydnad. Blev väldigt, väldigt tävlingssugen och bestämde mig för att nu jäklar ska vi boka in ett appellspår! Den 9 oktober på ÖBK blir det, spännande! Fram tills dess ska vi nog kunna få till en okej lydnad!

Tyvärr blev inte Lotta och Sanni uppflyttade men däremot godkända och de var jättenöjda över det. Det var jättekul att träffa dem igen, förhoppningsvis blir det sök tillsammans till sommaren.

Åkte hem och käkade middag och planerade att åka tillbaka på kvällen för att titta på lägresökets lydnad, Luss och Chilli skulle ju tävla. Sen visade det sig att jag inte kunde åka, men som tur var ( ;) ? ) så bröt Luss efter söket och kom förbi och fikade istället. De laddar inför lördagens tävlingar istället och det blev en trevlig avslutning på dagen hemma hos mig istället för på klubben.

Idag åker Sid lastbil med Fredrik och jag passar på att plugga lite innan det är dags att åka till Semmersby ikväll. I helgen ska jag hålla lydnadskurs i Semmersby och jag tror det kommer bli ett härligt gäng med kursdeltagare. Hoppas Sid sköter sig som demohund bara.

Nu ska jag återgå till pluggandet, so long!

Har jag nästa vecka och då ska jag presentera mitt avelsarbete som gick ut på att man skulle "leka uppfödare" och skriva avelsplanering, avelsmål, utvärdering, val av avelsdjur m.m

Jag ser fram emot examinationen jättemycket då jag precis såg på schoolsoft hur den kommer gå till:



1. En elev presenterar sitt dilemma för gruppen.
2. Alla deltagare ställer en fråga vardera till presentatören (inga följdfrågor här!). Man får säga ”Pass” om man inte har någon fråga, men det visar kanske (?) att man inte förstått problematiken eller inte har någon djupare kunskap i ämnet. När alla ställt sin fråga och fått svar börjar man om igen med en fråga per deltagare.
3. Alla deltagare ger sin lösning på dilemmat = vad hade man gjort om man själv haft samma problem?
4. Presentatören avslutar med att kommentera/ändra/försvara sitt tidigare beslut.

Ska bli jättespännande!

Hemma i mitt älskade hem! Kom hem en dag tidigare en beräknat eftersom jag ska på arbetsintervju i morgon. Jag hoppas att alla mina bloggläsare håller alla tummar de har.

I går hade vi Skolmästerskap på skolan som Emilly, Emelie och Ida anordnat med kanonresultat. Jag hade jätteroligt hela dagen trots att jag inte tävlade och trots kylan har jag nog inte haft så roligt något skolmästerskap.

Började dagen med att tävlingsleda lydnaden och passade på att sno åt mig domarnas uppmärksamhet för lite tävlingsträning med Sid. Han hade lite svårt att fokusera eftersom de körde igång med agilitytävlingarna efter att lydnaden var avslutad men gjorde inmarscherna och fria följet riktigt bra, likaså läggande under gång. Insåg att jag inte tränat upp-sitt någonting, för på mitt fot-kommando vid återgången låg han och stirrade på mig som om "jag vet att du försöker lura mig" och reste sig inte förrän på fri. Måste nog börja jobba med det där överlag, att det inte bara är fri som bryter positioner utan andra kommandon också.

Jag vågade inte släppa honom och lita på att han skulle jobba med mig trots alla dessa störningar. Behöver sno lite inspiration från Sara och Dagmar där och börja lita på min hund, för det är när han gör det som han klarar av att jobba trots de andra hundarna och det är när jag har en "nagel i ögat på honom", om än så positivt, som han kan dra.

Domarna tyckte han såg trevlig ut och hade en fin potential, sånt är alltid trevligt att höra och det tycker jag själv också. Han är riktigt fin den där lille och har så mycket fördelar.

Resten av dagen fick han mest ligga i bilen medan jag var skrivare, grupp på IPO-lydnaden och hjälpte till med lite av varje (när jag inte satt och fikade). Fick en påse med massa bra-at--ha-prylar som tack för hjälpen, tack själva tjejer för ett välgenomfört mästerskap!

Så var det över för i år och för vår tid här på skolan, jättetråkigt...

Måste också berätta att jag verkar ha fått till ett kryp på Sid! Började redan när han var liten att försöka få honom att krypa som Askari, för jag gillar verkligen det sättet att krypa, men har inte riktigt fått flyt på det. Har jobbat med baklängeskryp och bakdelskontrollskryp istället och provat lite nu och då. Senaste månaden har jag lagt det helt på hyllan.

Igår upptäckte jag hans sätt att krypa, av en ren slump (tränade platsliggning). Avbröt platsen och plockade fram godbitar och lät honom krypa framför mig, vilket han gjorde jättebra när han fick krypa på sitt sätt! Han krälar med hakan i backen och bakbenen pendlande efter sig och in under kroppen, men han är låg hela vägen. Just hakan i backen verkar bli utgångspunkten för vårt kryp. Hoppas det fortsätter utveckla sig så här fint!

Nu ska jag gå och lägga mig och ladda för i morgon.

Godnatt!

På samma dag! Började dagen i skogen tillsammans med Sofie, Luss och Luss pojkvän Micke. Sid fick träna både sök och spår idag och var jättebegåvad på båda delarna, även om jag är lite dålig på att hålla mig till planen.

Resten av dagen har jag spenderat här, framför datorn, och skrivit på projektrapporten som ska in i morgon. Jag hade skrivit väldigt mycket sen innan och det var tur, för det finns mycket småjusteringar att göra. Har fortfarande en del små justeringar kvar men det stora jobbet blir att sammanställa alla bilagor. Det blir morgondagens problem dock.

Nu ska jag ut och rasta Sid som kom in i andra andningen en stund men nu har återtagit platsen under fönstret och ligger och smackar i sömnen. Han tror nog det är natt nu, vilket det i och för sig är, men vore det inte för att han blri så fasligt kissnödig i morgon bitti då så hade jag låtit honom sova.

Godnatt på er allihop.

Idag lyfte liten på benet ordentligt för första gången när han kissade. Tyvärr var det lite svårt med balansen på tre ben så han tog stöd mot det röda planket som han valt ut som första kiss-objekt. Det resulterade i att han fick falu rödfärg över hela låret och fick gå runt och se ut som om han varit i slagsmål, tills det nöttes bort senare under eftermiddagen.

Det är inte lätt att bli vuxen...