Isch, jag gillar inte att ha så mycket att göra som jag verkligen inte vill lägga ner tid på. Har tusen saker i skolan som ska vara klart till terminens slut och jag bara skjuter fram det och skjuter fram det. Det är inte ett bra beteende. Idag hade jag verkligen inte tid att träna hund, hade dessutom ett viktigt telefonsamtal jag var tvungen att ringa före sju, massa plugg och en lägenhet att städa. Vad gör jag? Jo, jag tar bilen och åker ner till hundstallet och tränar. Bara en timme... Tjena. Blir kvar ett par timmar och till råga på allt drämmer jag bilen rakt i ett plank och krossar alla baklampor. Tack och lov kunde Glenn hjälpa mig att byta (och tack och lov hade Torbjörn så lägligt skänkt mig några gamla Volvodelar i helgen), men det var en sån där oförutsedd händelse som jag inte hade tid med... Jag har verkligen noll självdiciplin.

Bilen går sådär. Den drar åt höger, vet inte om det beror på att ena framhjulet är smalare än det andra eller att det är nåt knas med framvagnsinställning eller nåt. Jag kan inte sånt. Fredrik får ha den hemma nästa vecka för att byta däck i alla fall. Jag tar med Jeepen till Karlstad och försöker att inte köra sönder den. Jag vill inte köra in i ett plank igen, var alldeles skakis.

Hundarna sover och jag borde göra detsamma. Det blev lite mycket med två sökpass, ett lydnadspass och ett pass med Rikard för Askari och ett lekpass med IPOgruppen, ett lydnadspass och ett pass med Rikard för den lille. Det vart lite mycket överhuvudtaget när man egentligen borde varit hemma och pluggat. Jag har egentligen inte tid att tävla i helgen och jag har egentligen inte tid att åka hem helgen därpå, men jag blir irriterad när jag ska tvingas välja bort saker jag vill göra till förmån för saker jag inte vill göra. Tre veckor till, sen kan jag träna med gott samvete. Ett halvår till så är det över.

Usch, nej sova lite kanske. Så här blir man inte piggare.