Drömde inatt att jag gick in på schoolsoft och så låg hela biologiprovet utlagt där av misstag. Jag var snabb och printade ut och pluggade som satan och kom till provet väl förberedd och skrev ruskigt bra. Sen lyckades Sofie övertala Christoffer (datanissen) att få logga in på Tyhbergs konto och ta bort provet därifrån så han inte skulle upptäcka sitt misstag. Hela klassen var nöjd och glad och vi kunde njuta av helgen utan någon omprovsstress hängande över axlarna.

Sen vaknade jag och tittade på klockan för att se hur lång tid det var kvar innan den skulle ringa. Insåg att den inte hade ringr vilket den borde gjort en timme tidigare. Stress i ordning och så ner till stallet för att träna Swiper och då var Susanne inte där. Information jag helt missat. Det var bara att knalla hem igen och mer tid över till att plugga biologi. Gick så klart in på schoolsoft för att kontrollera verklighetshalten i min dröm, men den var förstås lika med noll. Däremot stod det överallt information om att Susanne inte skulle komma idag. Jag kanske skulle ha gått in på schoolsoft igår istället, då kanske biologiprovet hade legat där och jag hade haft en (ännu längre) sovmorgon i morse. Vem vet. Jag hade i alla fall haft mer tid till att plugga biologi om jag gått in på schoolsoft igår och sett att Susanne inte skulle komma idag.

Jaja. Nu lunch, sen ut med Ebba och sen är det dags.

Jag vill gå kurs! Jag vill snacka hund, utbyta tankar, titta, analysera, fundera, planera, tänka, klura, fixa, dona. Engagera mig i min egen och andras hundar, få nya kurskamrater, nya infallsvinklar, nya idéer, mer inspiration, feedback, kritik, ris och ros. Frysa i kalla ridhus, dricka kaffe i sökskogen, vara nervös inför tävlingsträning.

Är så kurssugen så jag inte vet var jag tar vägen snart! Har åtminstone tre kurser inplanerade för närmaste framtiden, allra närmast ligger hösten/vinterns elitsatsning i lydnad/brukslydnad med Maria Hagström och jag längtar så mycket. Jag älskar verkligen att gå kurs.

Och jag älskar verkligen inte att sitta fast framför datorn med biologipapper. Det känns som att det hela måste gå in snart så jag kan börja leva med annat. Jag vågar verkligen inte släppa boken en endaste sekund med risk att missa ett par millimeters djupare inlärning. Jag börjar sakteligen se ett sammanhang, vilket är på tiden när provet är i morgon. Det är tur att vi har en riktigt, riktigt bra lärare.

Nej, en check på vad som behöver repeteras (det är en hel del), promenad med Ebba och så repetion hela natten. Yey.

Saknar mina svarthôvade pojkar, siddoristen (inte terroristen) och guliganen (inte huliganen). Det är märkligt lugnt här hemma utan dem. Samtidigt tur att de inte är här med tanke på hur mycket plugg det är just den här veckan.

Jag har nog aldrig behövt kämpa så mycket med ett skolämne som det här, känner mig helt uppgiven och kommer inte framåt trots att det känns som att jag sitter flera timmar varje dag... Det är inte för intet man längtar efter jul och nyår, för då är det bara en vårtermin (inklusiva sex veckors ledighet+praktik) kvar innan det är slut. Slut. Helt sjukt. Fy 17 vad jag längtar. Snart kan jag köpa en kam :)

Idag har firefox lärt mig hur repetition stavas. Det var på tiden.

Det snöar i Stockholm! Jag vill hem!

Har precis avslutat en totalt urflippad kväll med Börnis med god mat, TV, film och massa skratt. Vi slutade kvällen med en kvällspromenad där vi planerade mitt framtida bröllop. Ibland (ofta) är det skönt att släppa lite på pluggstressen och bara skratta. Tycker synd om Lina som missade det, men det är väl inte mer än rätt att det ska vara lite synd om henne ibland ckså.

Nu ska jag snart hoppa i säng. Borde egentligen plugga lite mer men jag lyssnar på Börnis som säger att man inte har inlärningsförmåga klockan elva på kvällen.Ska se klart på Roast på Berns först bara.

Godnatt

Jag vill bara hitta en lösning, för hon mår verkligen inte bra.

Tar pluggpaus en stund och uppdaterar hur vi ligger till i lydnaden.

Linförighet - check.

Framförgående - check. Behöver finslipa halterna och upptagen (när jag går intill och plockar upp honom fot) men det är helt klart tävlingsbart.

Inkallning - check.

Läggande under gång - check.

Kryp - nej nej nej, inte än...!

Apportering - check.

Hopp över hinder, hoppsan! Det skulle vi visst träna också...

Platsliggning fem minuter med skott - hade hoppats kunna "checka här idag" men Askari tyckte annat.

Har jobbat på just framförgåendeåtergångarna och krypet idag. Gjorde ett par apporteringar också och kom fram till att jag behöver jobba med håll-fast, framförallt i ingångar. Apportingångar har ju alltid varit ett stort problemmoment med både Ebba och Askari. Annars ok.

Platsliggningen vill jag bara glömma för den (DE) var så katastrofal(a)! Först la vi hundarna och Anders pangade några ballonger utan minsta reaktion. Sen kom Dennis traskande upp för grusvägen och båda hundarna fick för sig att HONOM SKA VI HA! Tokskällandes flög de upp och dök på honom. La ner dem igen och började om. Pang, pang, pang utan reaktion. Sen flög plötsligt Lava upp och skällde ut Anders och Askari hängde på. La ner dem igen och nu var ballongerna slut så Anders kom ner för att titta på Lavas knepiga beteende och då brann det för Askari. HUSSE! Vi fick träna fritt följ runt Anders istället och det var sååå svårt att fokusera på rätt saker. 

Jag skyller platsliggningsroblemen på Lava, Askari är så knäpp så han gör bara som storasyster gör. Och storasyster flippade ur av att husse var på tomten och höll på med någonting. Det kunde ju komma hammare, spikar och svordomar haglandes (som Askari är för knäpp för att reagera över). Jag lägger platsliggningarna på belgarkontot och konstaterar att vi nog ska träna det några fler gånger innan lägrestarten. 

Sid fick träna fritt följ och att komma tillbaka med grejer och i det sistnämnda gjorde vi stora framsteg idag. Efter att ha provat några olika strategier kom vi fram till att det bästa var leka på marken, jag ställer mig upp och fortsätter leka, släpper snöret, sätter mig ner och tar upp leken igen. Så gjorde jag några gånger och sen fick han mer och mer söka sig till mig för att få leken att fortsätta. Jag vill verkligen få honom att upptäcka att genom att komma tillbaka med grejen fortsätter roligheterna och att ingen kommer ta hans fina grejer ifrån honom. Inte uppmuntra med ord eller rörelser på vägen in utan verkligen vänta med att förstärka tills han är ända framme. Vi kom riktigt långt idag, han till och med klättrade upp på mig ett par gånger med leksaken i munnen. Yey, vi börjar få ett samarbete! Goa grisungen.

Nu är båda hundarna som sagt med sina hussar hela veckan. Jag får panik eftersom en är valp med massor att jobba med och en ska ut och tävla om några veckor med också massor att jobba med. Nästa helg är det dags för vardagslydnadskurs för husse och Sid, det ska bli jättekul att de får bilda lite team också. Mina grabbar.

So long!