Yes, det blev sökträning igår! Sofia med Logan (tibbespaniel), Luss med Chilli (staffe), jag med Sid och Askari och Åsa med Jaffa.

Alla gjorde lite olika grejer. Logan gjorde systemövningar, Jaffa likaså. Chilli gjorde skick med lösrullemarkering och rullande figuranter och Askari fick köra fastrullemarkeringar.

Sid fick också göra sina första bäbisövningar. Vi gömde mormor Åsa bakom en stubbe och kryssade fram mot henne. Jag tycker det här är skitsvårt, jag vet inte var jag ska göra av mig själv ju närmare stubben vi kommer, det finns ju sååå mycket annat att intressera sig för i skogen (för Sid alltså). Sen är det klart att det är svårt innan hundarna har en aning om vad som är på G, som första gången med skolgårdssök för Ebba.

Tillslut gick jag liksom runt stubben och Sid upptäckte Åsa, gotta och mys. Sid hade henne i näsan flera gånger men visste inte riktigt vad han skulle göra av det hela.

Andra gången gick bättre, då var han med på vad han skulle göra. Vi gick fram och tillbaka på grusvägen och Sid vädrade så in i helskotta, förtvivlad liten bäbis ville hitta sin mormor som försvunnit i skogen... Och det gjorde han, självsäkert och snyggt den här gången. Stolt matte!

Vet inte om jag berättat det här på bloggen (det har ju varit lite glest med uppdateringar på sistone) men den 22a ska jag och Åsa till Rosersberg och kolla på intagningsprov för blivande räddningshundar. Jag är så otroligt nyfiken, både på TJH-räddningen och IPO-räddningen. Kanske det blir så att vi går utbildningen nästa år, jag och Sidden, det skulle vara så kul! Jag tycker det är synd att vi inte får mer av TJH-biten på skolan, tycker det är en spännande värld.

Askaris fastrullemarkering gick kanonbra. Började med en på stigen där jag gav honom den och han fick hålla tills han fick "tack" och sen belöning hos figuranten på stigen. Samma sak igen fast med belöning hos figge i skogen. Sen fick figgen ha kvar honom där och han fick ta rullen, springa tillbaka till stigen och gå på påvis.

Vi flyttade figgen längre ut i skogen och jag skickade honom. De två första skicken var han lite förvirrad och studsade på figuranten (här skulle det passa med en smile-gubbe som himlar med ögonen). Poletten trillade i alla fall ner tillslut och han tog sin rulle, kom in och fick gå på påvis. Tredje gången var det ingen tvekan, då tog han rullen direkt när han kom fram till figgen och sprang fint tillbaka.

Han har fått lite för lätt för att ta rullen. När jag hämtade honom från figgen ville han gärna ta rullen och ha den i munnen på tillbakavägen. Hm, ja, det är ju rätt tänkt, man ska ha ju ha rullen i munnen när man är på väg från figgen tillbaka till stigen. Kanske inte så bra att ha rullen i munnen på transporten in från stigen dock... Jag gjorde så att han inte fick fortsätta in till stigen tillsammans med mig med rullen i munnen.

Nästa onsdag blir det träning igen, härligt att äntligen komma igång!

Så nu BLIR det träning ikväll, sådeså!

Enligt både smhi och yr ska det bli uppehåll från klockan 18 så man får ju hoppas! Ingen åska ikväll heller och det är ju huvudsaken.

Och nu åskar det, jag blir galen om det inte kan bli någon träning ikväll.

Att ha en aktiv sökgrupp? Det måste ju finnas hur många ekipage som helst därute som behöver folk att träna med.

Ikväll ska jag och två tjejer från aktivhundforum, Dvärghundspossen och Luss, träffas här i Starrmoraskogarna och köra sök. Det ska bli så kul att köra igång igen, har inte kört något sök sen Norge.

Inte riktigt bestämt hur jag ska lägga upp det än men tyvärr får nog Ebba vila. Sök känns för fysiskt ansträngande för att jag ska utsätta henne för det innan jag vet om hon är frisk i kroppen. Förhoppningsvis får jag kört lite markeringsövningar med Skarisen och Sidden ska få prova lite vindövningar. Vi får se om han törs ;)

Borde städa mitt stökiga hus, men jag surfar en stund istället.

Har bara varit uppe i tjugo minuter, alltså en sovmorgon utan dess like när man har med mallebarnet att göra. I vanliga fall vill han ju upp fem, kanske har han velat det idag också men jag varit så trött att jag inte märkt det. Hur som helst gick vi ut vid tio i åtta och ingenting hade han gjort inne heller.

Han var på hoppochstudshumör så efter morgonkissen började vi träna på hoppstå. Fem repetioner och lekpaus, sen var godbitarna slut. Duktig valp. Hoppar inte så högt dock, men vi får se hur det här utvecklar sig.

Medan jag ställde ner frukosten (eller rättare sagt när jag ställde upp den igen efter sno-försök) så bjöd han på kanske fem-sex steg backande, utan att vi egentligen ägnat det ett träningspass. Hm, dags att börja?

Nu vaknade Mojje och mamma också så nu är det lektajm.

So long!

Då har det gått en dryg vecka, Sid har hunnit bli 9 ½ vecka gammal och växer som en tok både på höjden och på bredden. Han mörknar för varje dag och jag hoppas på att han ärver pappa Knertens färg. Det vita på bröstet börjar försvinna och han blir mer och mer svärtad. Öronen känns större för varje dag som går och han börjar se ut som en liten hund och inte en ullboll.  

Vi har åkt buss två gånger, en gång till Wira för att hälsa på uppfödaren och en gång till Norrtälje. Norrtäljeresan var helt hemsk för mig, inte nog med att bussen var 40 minuter sen (vi fick massa tränat på att sitta lugnt och titta på bilar) dessutom körde den äckligt fort på de snirkliga vägarna. Jag var så åksjuk och var övertygad om att Sid skulle spy vilken sekund som helst, men nej då. Han sov nästan hela tiden de 45 minutrarna det tar till Norrtälje, duktig valp!

Mycket miljöträning har det blivit. Jag och Fredrik kom på att han inte varit hemma en hel dag sen han kom, men det är väl så livet ser ut. I helgen hade vi kusinträff med 40 släktingar från Fredriks sida. Massa nytt folk och massa barn nere på fotbollsplanen i Roslagskulla. Sid tog det hela med ro och somnade utan problem under bordet.

Vi åker massa bil hit och dit, badar (läs: doppar fötterna) och går promenader. Idag gick han med runt slingan för första gången, sen sov han gott.

Tränar gör vi också. Jaktinkallningar, omvänt lockande, handtarget och sitt, precis enligt planen. Jag vill få till mer träningstid men batterierna tar ju slut så fort. Sitt har vi börjat lägga kommando på, det blir "itt" och inte "Sidt". Han har börjat reagera på sitt namn, varsågod och "ta den". Han har också blivit säkrare kring människor och äter nu godbitar utan problem.    

Måste också säga att jag har fått världens underbaraste uppfödare (men det misstänkte jag från början). När vår Ebbavakt fick förhinder i lördags kunde de genast hoppa in och passa Sid så vi slapp ha båda hundarna nere på festen hela dagen. Sid fick spendera hela kvällen och halva natten i barndomshemmet med mamma, morbror och mormor. Tack Åsa och Anders, ni är guld värda.

Igår var Sidden på brukshundklubben för första gången. Det var träningskväll med Team TM och fyra stycken från gruppen hade tagit sig iväg till klubben. Det var Karin, Jill, Tina och jag.

Sid fick börja med att sitta med mig mitt i en dumruta och agera störning. Han kollade nyfiket in de andra hundarna och sen la han sig i mitt knä, duktig kille. Kopplade av jättefint medan vi satt där, åt lite godbitar, tränade lite omvänt lockande eller bara mös.

Sen lekte vi lite och tränade handtarget. Han koncentrerade sig fint på mig men orkade inte så länge, fullt förståeligt. Han upprepar duttarna direkt efter att han svalt belöningen, duktig kille.

Hade tänkt köra någa jaktinkallningar men batterierna tvärdog på den lille och han somnade pladask mitt på appellplan. Trots hundar som tränade runt omkring så sov han som en stock. När det var dags att gå hem försökte jag väcka honom utan resultat så jag gick bort till träningskompisarna och snackade lite. Plutten låg kvar helt utslagen mitt på appellplan, trots andra hundar som tränade runt omkring. Skönt att se att han kunde tillåta sig att bli trött och koppla av även i en sån miljö där det händer så mycket och framförallt luktar så gott.

Efter en liten stund kom han travandes till mig och fick äta lite godbitar, sen åkte vi med Tina och flattarna till Boda där Fredrik hämtade upp oss. Tack för skjutsen Tina! Sid somnade fint i bur bredvid flattarna och verkade inte så bekymrad över att sitta i ny bil utan att jag syntes, men han var väl helt slut stackarn.

Träffade en tervvalp som är en månad äldre och jag fick panik över att köpa en kamera, de växer ju så otroligt fort. Jag tycker Sid växt något otroligt på bara den här veckan. Idag firar vi en vecka ihop genom att åka och hälsa på Åsa och Anders, nästa vecka ska vi träffa Åsa och Modde med kullbrorsan Bedari. Full rulle, precis som det brukar i den här familjen.