Nu sitter jag, Ebba och Askari på tåget påväg hem till Starrmora, eller ja, tåget går ju till Stockholm och där hämtar Fredrik oss. Vart precis bjuden på fika i Stockholms lyxkvarter (pappas övernattningslägenhet) när vi kommer fram, mamma, pappa, moster och morbror ska sova där för att åka till Köpenhamn i morgon.

Askari sov hela bussresan till Karlstad. Eller i stort sett hela, först satt han upp en bit, sen somnade han sittande och så la han sig ner och slumrade vidare. På tågstation busade jag med Linus (Börnis (www.freewebs.com/amandabernhed) phalène (stavad jag rätt nu?) som satt på bordet och Askari vart helt tokig. Han ville också vara med och leka med kampphalènen, de skulle passa bra ihop de två (mr confused 1 och mr confused 2 :) Ebba grymtade lite under bordet och sa sen att "okej, fjanta er ni men avslöja för f*n inte att jag ligger här".

Jag bokade en barnbiljett till Askari så jag slapp ha honom i knät på finklädda damer på tåget... Fem kronor kändes det helt klart värt att lägga ut för att ge ett eget säte till jycken under en resa där jag är både trött och tokförkyld och vagnen med all säkerhet skulle vara full med diverse hundar inför stora sthlm. Så slapp jag bekymra mig för det. Hade jag inte behövt ändå för nu sitter vi på tåget och det är ganska lagom med både folk och hundar. Konduktören är helt kär i Askari och ska pussa och klappa på honom varje gång han går förbi. "Jag hoppas vi ses nästa gång du åker tåg med husse" sa han innan personalbytet i Hallsberg. Ja, vad säger man?? Big fake smile. XD

Han sover lugnt även på tåget, vaknar ibland och flåsar en stund men sen somnar han om. Det är andra gången i hans liv som han åker tåg och han är redan van. Härligt. Han kanske är en Askari ändå, i alla fall andra gången.

Nu ska jag ta tag i lite pluggrejer som ska in för två veckor sen. Bäst att passa på nu när det snart är radioskugga på mobila bredbandet, hundarna sover och man inte har så mycket bättre för sig. Tänk om man skulle bli klar, vilken befrielse. Då ska jag unna mig en öl ikväll. Alkoholfri såklart. 

Höres, so long!

I min blogg figurerar ofta en liten filur vid namn Börnis. Börnis är med i inlägg om skolan och hundträning så ett och ett kan man ju lägga ihop själv, det är någon på skolan som är lika mycket insnöad på det här med hund som jag är. Bingo, full pott!

Börnis är min ständigt trogne vapendragare på ForshagaAkademin. Det är den filuren som får stå ut med mig vid grupparbeten, när man ska jobba två och två, när man tränar hund på kvällarna, när man är sjukt sugen på att glo på film, när man behöver en banner till hemsidan eller helt enkelt ett par tuttar att luta sig mot under en tråkig svenskalektion ;P

Men vem är det egentligen som döljer sig bakom detta originella smeknamn? Personen i fråga heter Amanda Bernhed och är från Alingsås, Trollhättan, Sollebrunn eller helt enkelt Göteborg (det är sant pappa, jag umgås med en göteborgare!) "Börnis" kommer från efternamnet Bernhed (Burnhead, Börnhead, Börnis...). Amanda har en ettårig phalénehane vid namn Linus med sig på skolan men hemma finns även dvärgpudeln Toy (ja, fantasifullt va...), fyra pudelbarn och ytterligare nio phalèner. Hon och hennes mamma föder upp phalèner och deras främsta passion här i livet är avelsarbetet och åka runt på utställningar. Så ja, göteborgare, dvärghundsnörd och utställningsmänniska. Men ja, vi har rätt kul ihop ändå trots våra meningskiljaktigheter lite nu och då (ofta?). Kaffenördar är vi ju båda två så det jämnar ut sig i slutändan.

Blir man lite nyfiken och får mersmak på denne Börnis så kan man gå in på hennes hemsidor:

www.freewebs.com/amandabernhed

www.hem.passagen.se/noblenadirs

www.noblenadirs.bloggagratis.se

Så där Börnis, nu vet ALLA vem du är! XD

Inte på topp just nu. Har varit i skolan på eftermiddagen och nu sitter jag hemma med en stor tallrik glass och samlar energi för att packa och åka hem. Det ska bli riktigt, riktigt skönt att komma hem i helgen. Usch, vad jobbigt det är att va sjuk.

Snart packning alltså sen ut en sväng med hundarna innan bussen går. Fredrik hämtar oss i Stockholm, han är snäll han :)

Så i helgen är vi hemma, pepparkaksbak i Wira, middag med svärfamiljen, frukost framför TV:n och självklart Lucia cup står på schemat. Debut i lydnadsklass tre på lördag, önska oss lycka till!

Så här ser nästa vecka ut för mig (och de flesta av mina klasskamrater):

Måndag: Sluteximination i Småföretagande, Muntlig redovisning i biologi om evolution

Tisdag: Prov i momentlära och tävlingspsykologi, praktiskt prov i momentlära

Onsdag: Romananalys 

Torsdag: Nationellt prov i matte del 2, inlämning av debatterande text svenska

På detta måste jag lämna in en del uppgifter jag har efter mig p.g.a att jag varit sjuk och så ska jag skriva ett prov i djursjukvård någon gång också. Det är full fart nu, men snart är det jullov! Tur att man har någonting annat att pyssla med också som kan distrahera ens tankar och rensa ur hjärnan emellanåt, blogga och träna hund t.ex. :)

Tänk att det finns så många olika inställningar människor kan ha till samma sak. Snö måste väl vara en av de saker där uppfattningar går mest isär.. Fredrik ser massa pengar som flaxar bort då han inte har snöjouren, pappa längtar efter att få köra med nya plogen (lite försiktigt så den inte går sönder), Syrran vill genast gå ut för att få komma hem, Börnis ser blöta och kyla och drar mungiporna nedåt, kommunalråd i Norrtälje ser massa problem när folk inte hamnar i diket med bussen (ja, du läste rätt!)... Alla har vi olika inställning. Själv ser jag ljuset komma tillbaka i och med allt det vita och det gillar jag, snö är nog bland de härligaste väder som finns, när det är minusgrader. För slask, däremot, tycker jag inte om.

En ny morgon är här och jag ska snart ut med hundarna. För vi tre och åtminstone Lina och Sofie också, går ut med ett leende på läpparna idag. Det är nämligen snö i Forshaga!

God morgon!

Jag var hemma från skolan i eftermiddags för att ta det lugnt, vad gjorde jag? Jo, först beklagade jag mig för Lina över msn om hur SYND det var om mig, eller oss, som har så mycket att göra i skolan just nu. Sen masade jag mig ner till stallet och hämtade Ebba, koppeltränade båda hundarna väldigt konsekvent. Gick kanonbra, men det har jag ju redan berättat...

Nu på kvällen har Börnis, Solan, Sofie och Bella varit förbi och vi har börjat sammanställa allt som vi ska lämna in till Per för projektet. Vi hade en allmänlydnadskurs i september/oktober och den ska nu utvärderas och allt material lämnas in till vår lärare. Vi kom en bra bit faktiskt, kvar är att det ska skrivas ut lite saker och det ska hämtas och plockas i ordning och lite så. Sen ska vi (förhoppningsvis) ge oss av på en långtur på islandshästar för pengarna vi fått in. Jag hoppas det blir så, det vore väldigt, väldigt roligt.

Ska gå ut med hundarna och gå och lägga mig snart tror jag, vill vara någorlunda pigg(are) imorn.

God natt!

P.S Bjuder på en bild på de två sovande... Häftigt va?

Men hundarna har i alla fall fått sitt och det känns skönt.

Nationella i morse kändes faktiskt jättebra! Det var 15 kortsvarsuppgifter där man bara skulle ange svar och det gick fort att göra. Vet inte om allt blev rätt, men kände inte heller att jag hade kunnat sitta med det längre. Uppgift 16 var en lite klurigare uppgift där man med ord och formel skulle motivera sambandet mellan olika medelvärden. Jag tror jag lyckades knäcka den, men det vet man ju aldrig förrän man fått resultatet. Skönt att det är över i alla fall, en vecka kvar till nästa nationella och sen är matten slut. För alltid?

Drack kaffe hos Börnis och gick sen ner till stallet med hundarna. Tränade i ungefär en timme, hur jag nu lyckades få energi till det med den här hemska förkylningen. Träningen gick uselt så det kanske förklarar en del. Skulle köra igenom delar av lydnadsprogrammet med Ebba och hon stannade inte på inkallningen... Tränade en del på det men insåg att baklängeskedjningen får vänta till en annan dag. Rutan gick inte på första skicket, då sprang jag in och tog leksaken från rutan och lekte med den själv! Hon fick faktiskt inte en ny chans, vet inte om det var rätt eller fel gjort men jag kände att hon kan inte alltid få en andra chans och lära sig att det är det som ger belöning.

Gjorde apporteringar, både släta och över hinder och våra apporteringar har blivit konstiga. Dåliga avslut, obefintliga avslut, tveksamma gripanden... För sig går delarna kanonbra, tiomässiga. Men så fort jag försöker länka ihop så är det något som går åt skogen. Kan inte träna mer på delarna nu, de sitter så bra. Kan inte ta det "lugnare" med kedjningen. Vet inte riktigt vad jag ska göra, får kolla om syrran har tid och titta på det nån dag under jullovet kanske. För nu har jag bestämt att i helgen går vi ut med fokus och koncentration, håller våra rutiner och hittar rätt spänningsnivå på tävling. Vi ska praktisera det vi gjorde på kursen helt enkelt. Jag vill gå av plan och känna att jag guidade min hund så gott jag kunde.

Askari fick göra fotgående och liet grundfärdigheter (targeting, sitt, ligg, stå, fokus m.m.) samt bollekar. Gick finfint (som vanligt) men svårt att koncentrera sig ordentligt när man har en skällapa vid sidan av plan. Måste träna henne i att sitta uppbunden utanför igen för det har hon tydligen glömt bort sen i somras (lägret för Tomas då hon mestadels fick titta på när jag tränade andra hundar). Askari fick inte så mycket träning idag, Ebbas träning hade tagit den mesta musten ur mig så det blev lite småpill bara. Sen fick Ebba vara i stallet och jag och Askari gick hem en stund.

Jag sjukanmälde mig faktiskt på eftermiddagen då förkylningen bara eskalerade. Gick ner och hämtade Ebba  vid tretiden och då fick jag för mig att nu jävlar ska jag få till ett bra koppelgående på Askari. Så hela vägen ner till stallet stannade jag så fort han drog, han fick spontant komma tillbaka och då fick han belöning på olika sätt. Ibland bara genom beröm och promenaden kunde fortsätta, bland en godbit och ibland släppte jag fram honom till ett träd så han fick kissa (bästa belöningen för en hane! :) När vi hade gått nästan tre fjärdedelar gick han spontant jättefint i kopplet så vi satte oss och gosade en bra stund för att rensa hjärnorna lite (min är ju påväg att rinna ut genom näsan så den behövde en paus...). Redan påväg hem efter att ha hämtat Ebba räckte det md att jag var lite "steget före" och saktade ner mitt eget tempo när han var påväg att börja dra så slaknade han i kopplet. Till och med Ebba gick fint hela vägen hem, hon har ju annars en förmåga att dra som en jäkel för att hela tiden ligga före Askari. Och vad skönt det var att gå med två hundar i slaka koppel! Maxbelöning för Carro! Älskar positiv förstärkning ;) Så nu fortsätter vi såhär så kanske det blir bra tillslut.

Nu kommer snart några klasskamrater, vi ska börja sammanställa vårat projekt som vi hade i början på hösten... Måste orka.   

Förkylningen vill INTE ge mig sig utan snarare öka... Känns inget vidare om jag ska vara ärlig, framförallt inte eftersom man verkligen inte har tid att vara sjuk dessa bråda tider före jul, det är en del att göra i skolan om man säger så. Jaja, det är inte så mycket att göra åt. Ska gå på apoteket och shoppa loss på näsdroppar, halstabletter och hostmedicin - när den här förkylningen går över sätter jag mig på en Kwaikur kan jag ju säga!

Lugn dag i skolan idag, en lektion halv nio till tio och nästa femton till sjutton. Ganska lagom med fem timmars lunch, får se om det blir någon träning eller framstupa viloläge. Träning inomhus kanske...

So long!